torsdag, januari 31, 2013

Seg liten gurka

Jag kan vid ett tidigare tillfälle idag sagt att jag är ungefär lika fit som en gurka. Det kvarstår tyvärr som fakta men jag är nog en seg liten gurka.
När jag hoppade på plankutmaningen hade jag någon liten naiv idé om att jag skulle träna upp mig genom fler dans/aerobicspass och inte lika många löpningspass. Låta hela kroppen få svänga runt och bli starkare. Mer jämnstark än bara starka ben och benhård vilja.
Det blev inte så många danspass i januari. 3 stycken närmare sagt. Vad det beror på vill jag inte peka ut sisådär men det faktum att jag har rytm som en slanggurka kan nog ha något med det att göra. Det blev t.o.m fler semlor än danspass.

Mitt plankrekord blev därmed visserligen ett rekord (med min utgångspunkt kan alla vinna) men inte de där 4 minuterna jag trodde benhårt på.
Sista plankan för januari blev 2.12. Mindre pga att jag blivit starkare, mer pga att jag avskyr att inte kunna prestera.

onsdag, januari 30, 2013

Vine funkar (ibland)

Skaffade mig ett Vine-konto direkt när jag hörde talas om det vilket som vanligt var en vecka efter alla andra. Egentligen är jag inte en filmbrud såvida man inte diskuterar analog film för TLR och SLR men det här fastnade lite eftersom det är så lekfullt. Dock är informationen kring det hela desto mer svårt - hur klistrar man in, hur delar man gamla videos, hur får man dem att komma upp på sökningar etc. Helt legitima frågor som egentligen är basic men gällande Vine är det inte riktigt så enkelt utanför Iphonen/Ipad.

Första testet blev med Iggys avskyvärda Dora-docka. T.o.m Iggy avskyr den så hela förra året fick den bo i garderoben eftersom hon var rädd för den. Är du rädd för Dora?


tisdag, januari 29, 2013

Blomfail

Läser i Sydsvenskan att en av trenderna för året är att minska sitt ekologiska avtryck. I nästa stycke står det att en annan av de stora trenderna är att ta in naturen i hemmet genom att köpa snittblommor i vår.

Även om man skulle köpa miljömärkta blommor så som FFP handlar det om den direkta arbetsmiljö och inte den miljöpåverkan produktion och export innebär. Som alltid annars handlar trendspaning inte om att vara genomtänkt utan just om att pricka rätt oavsett konsekvenser av valen.

måndag, januari 28, 2013

Reklam(era) mera?


Jag är inte så dum som jag må se ut - jag inser att reklam på nätet handlar om intäkter. Företag behöver inkomster medan andra företag behöver synas. Att Aftonbladets hemsida är så nedlusad med reklam att sidan tar evigheter att ladda, visst, en tidning på nätet kan inte leva på kärlek allena.
Det kan inte heller en bloggare. Jag förstår det också. Skillnaden är dock att de flesta bloggare vi har i Sverige lever inte endast på sin blogg utan det är en bisyssla eller en hobby. För att få intäkter via exempelvis reklam måste man ha en välbesökt blogg som kontinuerligt levererar något läsvärt. Dock kan jag undra hur läsvärd en blogg blir när 50% av layouten består av reklam?
Varför accepterar vi lättare en blogg som kryllar av reklam än en tidning eller exempelvis en community? Folk spyr galla över att Facebook har annonser som stör deras fina flöde, men att varannan blogg har reklam för soffor, bantningspiller och iq-test är inget man ens funderar kring?

Detta är ingen attack på Underbara Clara utan det var bara den blogg som tidigare idag fick mig att fundera vart bloggandet egentligen är på väg när det är så inkomstdrivet? Det finns ju ytterst få banners och reklamloggor som är särskilt snygga men ändå strösslar de mest trendkänsliga bloggare om livsstil och feelgood med reklam som är minst lika illa som animerande eldklot á la internutz -97.

söndag, januari 27, 2013

Terapi-Munny

I ett (tidigare nämnt) försök att hitta tillbaka till en funktionell vardag började jag för någon månad sedan måla med ett (för mig) nytt medium; alkoholbaserade markers. Den mest kända är Copics men jag använder mig av de något billigare Promarkers, Flexmarkers och Touchmarkers. Billigt är bra när man inte har några pengar.
Terapin fungerade men det blev snabbt alldeles för mycket papper i Färdigt-lådan. Frågorna började hopas kring eventuell försäljning, beställningar och vad jag egentligen vill med det hela. Om jag tar betalt för det hela, hur mycket ska jag ta, bör jag starta firma och var går gränsen mellan hålla fast vid sin egen stil och att göra kunden till lags? Man är ju knappast Tara McPherson utan det blir lätt en buyer's market....och det är inte riktigt vad jag vill.
Jag vill ju bara måla!

Som en skenmanöver tänkte jag därför göra en Munny vilket är en akryldocka från Kid Robot som man gör om enligt i egen stil. Den går att måla, bränna, skära, skulptera etc men är inget man färdigställer på 5 minuter utan mycket av arbetet ligger i planering.

Det bästa är followingen som dessa DIYdockor har och hur många människor som lägger ner galet mycket tid på att göra ett eget konstverk med detta material.
Dessutom är det en bra figur som speglar vår samtid. Gårdagens Munnyprojekt är inte alltid så lätta att förstå utan blir mest dekorativa  men dagens Munnyprojekt känns så mitt i prick!

lördag, januari 26, 2013

What the..

I kategorin "Saker man aldrig trodde man skulle göra" blir det lätt smockfullt när man skaffat barn. Köpa tidningen Mama, använda termen fredagsmys samt se Melodifestivalen är alla saker som tillkommit sedan jag ynglade av mig.
Idag kom spiken i kistan: Tillbringat tid frivilligt på Busfabriken.
Det är en gigantisk inomhuslekplats med fokus på springa, klättra och hoppa. Maten man kan köpa får McD att framstå som något för finsmakare och ljudnivån är värsta rockkonserten. Lägg till ung personal som ser självmordsbenägen ut och barn som dumpats av sina föräldrar som ser det som betald barnvakt (utan faktisk personal i leklanden)....

Jag har nu ont i öronen och allt flimrar.
Med vänlig hälsning,
Gammal kärring

fredag, januari 25, 2013

Att se genom andras glasögon

Twitter har gett mig mycket. I synnerhet har det gett mig en möjlighet att följa vem som helst i deras fotspår. Förstå deras vardag och försöka mig förstå på deras tankegång. Det har definitivt kastat några extra vedträn på min brasa gällande politik och i synnerhet feminism och antirasism. Det är något som alltid funnit hos mig men min vardag är något fattig på perspektiv - folk i min närhet är ofta som jag. Även om vi inte alltid har samma bakgrund så är de förbannat lika: vita kränkta kvinnor. Majoriteten av oss må vara europiskt potpurri med varierande hudfärg men exempelvis kvinnor som inte är sekulariserade muslimer alternativt buddhister är väldigt ovanligt. Troende kvinnor som tillber något annat än Susan Sontag, Helen Zahavi eller Camille Paglia.

Det har poängterats allt mer ofta på twitter såväl som i media överlag - man måste kunna ta steget ut från sin trygghetszon och se världen med andras ögon. Våga kritisera sin egen plattform, sin bakgrund och hur det formar en. Min akilleshäl är just religion. Så fort folk pratar om tro vill jag vända på klacken. Så fort folk pratar om troende feminister vill jag bara sluta lyssna alternativt dra upp alla gamla exempel på hur religion satt kvinnor på plats i alla år. Jag har haft svårt att se hela perspektivet för jag har en hang-up kring vad religion gör med människor.

Men, det handlar om att utmana sig själv. Inte gå i samma gamla invanda spår för då är det svårt att se det större mönstret. Hur ska man kunna ge en objektiv bild av patriarkatet och det ojämställda samhället när man aldrig klättrar högre upp på kullen för att få en bättre överblick? Om man inte synar från alla håll?
Lidija Praizovic tar upp just detta i DN - hur vi svenska feminister har en viss förmåga att bara mala vidare i vår fålla utan att öppna ögonen och få ett bredare perspektiv.

torsdag, januari 24, 2013

She's alive!



Äntligen lever hon igen, min MacBook gamla Bettan!
Det visade sig bara vara en ny hårddisk som behövdes så kvällen kommer att ägnas åt att ladda ner, återställa och fixa så att hon känns hemtrevlig igen.

Det är egentligen inte många år jag har haft en egen dator (mindre än 10) men på de få åren har det blivit en oumbärlig sidekick som man utformar mer efter tycke och smak än det mesta annat; storlek på fonten, färger, bakgrund, hur lister rullar, fönster minimeras, vilka program som ska startas automatiskt och......

Gissar att detta innebär att #blogg100 kommer gå något enklare

onsdag, januari 23, 2013

Hälsohetsad bärbar

Min finfina nya MacBook dog förra året. Mitt i allt lade hårddisken av och med det försvann alla resttentor och annat fint jag arbetade med. Nu är det visserligen relativt billigt att köpa en ny hårddisk men mitt moment 22 är att jag iochmed sjukdom inte klarat plugget fullt ut och således inte får CSN. Resttentorna som försvann med den döda hårddisken var de som skulle ge mig mitt CSN. Jag har således inte ens pengar till en ny hårddisk utan lever på lånad dator, gammalt knäckebröd och en gnutta hopp Man skulle kunna säga att det var inte the dog that ate my homework utan det var the harddrive. Sann historia.

Man skulle kunna tro att karma var på min sida iochmed att jag skänkte bort mina två laptops (en Acer och en Asus) förra året och att det således skulle regna bärbara datorer över mig, men nej. Så har inte hänt. Det enda som kommer från himlen är snö.

Dock gissar jag att karma i form av massiv kritik och minskad försäljning kommer drabba Acer efter deras reklam. Det och mer snö.

I ett halvgalet försök att fixa struktur i mitt något vansinnigt trötta liv, tänkte jag haka på ännu en utmaning:
#blogg100.
Ett inlägg om dagen ger dig ro i magen?  Om inte annat så kan väl Bisonblogs grej kännas lite lagom retro för oss som glömt bort om pinga är något man gör eller har på sig utan mest läser en blogg varannan vecka..

fredag, januari 04, 2013

Som en liten snigel; seg men mjuk och hård samtidigt

Förra året började sisådär, sedan gick det bättre men vipps, så var det platt fall. Jag fick infektion på infektion, kunde inte springa, fick ångest över att vara sjuk och var så naiv att jag trodde jag skulle hinna i fatt allt utan att sjukanmäla mig till CSN. Ni kan ju gissa hur det gick? Missade poäng, försenad kandidatexamen och hoppsan, kan glömma att traska direkt in på Mastersutbildningen här i Lund.
Det är lätt att vara efterklok sägs det men jag håller inte med. Det är inte alls lätt, jag får bara mer ångest.

Tanken är dock att detta året ska jag inte pressa mig så förbannat hårt och njuta lite mer av livet. Våga testa nya saker och inte hoppa på någon livskris i form av ökad konsumtion. Det kan tänkas att detta beror en hel del på att jag inte kommer få CSN pga missade poäng men jag försöker låtsas som om det är helt självvalt.

Testa något nytt billigt brukar betyda galna get well-produkter från Tyskland som man prenumererar på genom ett underföretag lokaliserat i Ukraina, men jag tänkte gå ett steg längre och testa vinnarskallen i från Stockholm; Sofy. Hon kör en Plankanutmaning som jag tänkte haka på. För att vara en som springer tämligen ofta så har jag ingen corestyrka vilket delvis kan skyllas på diverse ryggoperationer och diskar som krackelerat, så just därför tänkte jag testa. Plankan är inget vanligtvis gör för det är ett läge min rygg har svårt att hantera; kommer jag upp så kommer jag inte ned. Likadant gäller att ligga på rygg även om det är ett steg värre, så positivt sett kan man ju säga att jag kommer nog aldrig mer kunna göra en situp.

Tillbaka till utmaningen:
Jag är visserligen en dag sen men hakar på och gör en innan läggdags. Om hennes tes att svagast vinner visar sig vara rätt, så har ni vinnaren här!

EDIT; första plankan ever i mitt liv 58 sekunder. Stark och fit som en gurka är jag..