fredag, december 28, 2012

Pausfågel, PIIIP PIIP

Beundrar folk som på något oförklarligt sätt lyckas göra saker kontinuerligt utan den minsta tanke. Låter mig själv styras alltför mycket av känslor, lustar och infall vilket innebär att jag hoppar från det ena till det andra. Den här bloggen håller på att självdö utav brist på riktigt foder. Det är inte så att jag inte tänker saker eller inte skriver dem, utan jag gör dem bara någon annanstans. Typ twitter och instagram. Det ena ägnas mest till samhällskritik, politik och nonsens medan det andra är vardag och tecknat. Blogg känns numer för publikt, officiellt och propert.
Är det ett tecken på att jag blivit vuxen?