onsdag, december 30, 2009

Mörkrädd

Det är en vansinnig värld där religion kan styra.
Det gäller att tro rätt och i linje med de som bestämmer för annars tror du inte bara fel utan är en även brottsling. Om du inte bara tror fel utan även uttalar din misstro, då kan du straffas med döden.
"Irans högsta ledning hotade på tisdagen med dödsstraff för landets oppositionsledare. – De som ligger bakom upproret är mohareb (Gudsfiender) och lagen är mycket tydlig när det gäller bestraffning av en mohareb, sade Abbas Vaez-Tabasi, talesman för Irans högste andlige ledare Ali Khamenei."
från DN
Det är så vansinnigt långt bort ifrån Facebookgrupper om att skämmas för Anna Anka och funderingar om twitterkändisar har publicister som twittrar för dem, att det är otroligt svårt att ta till sig.
Dagens största kaos (i mitt liv) var förlusten av dotterns älsklingsnalle och att min läkare fortfarande inte hört av sig angående sjukskrivning. I jämförelse med vad som händer i Iran så kommer jag förbannat lätt undan.

tisdag, december 29, 2009

Tappad sovkompis!

Iggy har tappat sin bästa vän Siggan någonstans i centrala Lund tidigt i morse. Vitorange tabby med turkos lapp där det står Ingrid.
Om någon hittar den alternativt har en likadan till skänks, hör av er.

måndag, december 28, 2009

Tappat förståndet - finns i sjön!


Jag vet inte riktigt vad som hände - först var det mycket snö och många minusgrader. Sedan blev det mycket vatten och många plusgrader. Nu säger de på nyheterna att det ska bli många minusgrader....och att vi alla kommer bo i igloos?
Vad du ser på bilden är en helt vanlig äng som numera är en sjö i vad som påminner hemskt mycket om vårväder.
Om jag inte vore helt väck skulle jag nog kunna bli det nu.

Förresten, på tal om titeln - spelade ni Finns i sjön eller Fisk i sjön? Ett och samma spel under två olika namn, är det olika namn per generation eller bara en Sjöbo'itisk avvikelse som alla andra?

lördag, december 26, 2009

Mellandagströtter

Det har gått några dagar och jag är inte ens medveten om hur många. Det är som om allmän ledighet gör att mitt medvetande också tar ledigt och jag sitter ensam kvar med ett skvalp som bara duger till att flytta kor på Farmville och slöglo på vad det än är för slask som TV3 serverar.

Därför begav jag mig idag ut i snöovädret översvämningarna för att införskaffa lite lektyr ... bara för att inse att lokala Konsums utbud inte var imponerande. När jag stod och tittade igenom tidningarna, tidningar som jag vanligtvis inte ens tittat en gång åt, så fick jag syn på Sara Hedgehog i en tidning (Tara) och "gratis" smink i en annan (Solo), så båda fick följa med mig hem. Efteråt slog det mig att jag hade köpt tidningar pga igenkänningsfaktor och mutor/smink. Det senare känns ganska billigt, men det första var ganska intressant. Jag hade aldrig köpt tidningen om jag inte sett Sara. Det blev som en rekommendation - hon är ju med alltså kan den inte vara så kass.
Tidigare har ju även en Familjelivs-tidning fått följa med hem för att jag såg Lady Dahmer i den.

Kanske hade man läst fler tjejtidningar om det handlat om folk man kan relatera till? Att läsa om Carolina Gynning, Anna Anka och annat röda mattan folk känns lika intressant som att läsa en Harlequin-roman. Iochmed att resten av tidningarna ofta består av banala relationsråd så blir det en Harlequin-roman.
En tidning som handlade om svennar, aktuella nyheter/debatter/politik, kultur och smink hade kanske fungerat? På engelska finns det ju en hel del, men jag har inte hittat någon svensk? Inte en tidning som jag läser från framsida till sista annonsen och sedan vill spara. Finns det ens någon sådan?

onsdag, december 23, 2009

Merry Holimas und so weiter



Eftersom jag aldrig hann färdigt med de egenhändigt ritade julkorten (Iggy krävde att de skulle föreställa rosa granar och svarta kackerlackor) och än mindre hann ringa några samtal, så får detta fungera som en allmän julhälsning.
Ni är omtyckta och ha det gott.

måndag, december 21, 2009

Döh?


Idag har jag varit så trött att jag har sett rosa droppar ovanför allt. Rosa droppar som i Farmville. En indikation på att allt är färdigt och behöver skördas.

Jag är färdig, helt klart.

lördag, december 19, 2009

Snö är bäst, go snö!


Det snöar så galet mycket att jag önskar jag hade investerat i en egen pulka. Eller lärt upp Roky till att bli en slädhund. Jag önskar att jag åtminstone hade sett till att fixa ett par skidbyxor så jag inte behövde frysa som en galen hamster.

Bilden ovan är sunkig men för att vara tagen för 2 timmar sedan med mobilkameran, så är den okej.

Linklove - väl blandat


Vid den här tiden på året brukar det bli allt tystare på bloggar runt-omkring. Folk reser bort, folk stressar runt och det finns alldeles för mycket att göra för att sitta vid datorn. Det är tanken. Själv är jag en av de där som vare sig flänger runt eller stressar, utan fortsätter läsa, klicka och söka. Därför tänkte jag att det kunde vara bra med en post som tar fram lite trevliga bloggar som är så välpackade med poster att man kan fortsätta läsa i all evighet.

  • At least I tried är egentligen inte fotoblogg per se men det är fotona som får mig att återkomma gång på gång. Stort, närgånget och förbannat bra. Hon har dessutom gjort en länkpost över sina favoriter och det är ett eminent sätt att hitta nya bloggar, favoritens favoriter.
  • Purity är en sminkblogg som precis gjort vad många efterfrågat - en genomgång av skönhetsrelaterade webbshoppar. Efter att ha memorerat vilka man kan vilja använda sig av kan man spendera någon timme med att titta på färgprover och sminkningar. Bland annat får genomgången av svart, mörkt och lila mig att hyperventilera.
  • Tsukii är allt gulligt, rosa och kawaii. Tänk er en feel good blogg, Kissies absoluta motsats. Det är lätt att driva en blogg på ironi, sarkasm och bitterhet, men att visa ödmjukhet, självdistans och allmän mjukhet är nog inte lika lätt. Därför väl uppskattat.
  • Jag har fastnat i ålderdomen (allt var bättre förr) och lyssnar på samma musik som jag alltid gjort. Därför har jag börjat läsa Maddes blogg Kill Yr Idolz som handlar om musik man inte alltid visste att den fanns. Uppdateras oftare än man hinner läsa och kommer med bra blandband á la Spotify vilket gör musiklyssnandet så mycket lättare.
  • Och jag ba för bland behöver man något som är in your face. Något som lyckats komma innanför huden men samtidigt få en inspirerad att hoppa upp och göra något.
  • Hedgehogen Sara har hållt på länge och hon fortsätter traska runt precis så som igelkottar gör. Lite mellanläge, lite irritation och lite glädje. Förbannat bra vardagsblogg som jag återkommer till med jämna mellanrum.
  • Fade skulle kunna misstas för ännu en vardagsblogg men ett litet besök hos henne visar att hon har inte bara fler tatueringar än genomsnittet utan också ett rejält bett. Enda bloggen jag vet där en dildo-tävling faktiskt passar in bland recepten på bullar.
  • Försök att inte se så snygg ut gjorde årets bästa julkalender där varje dag var en ny blogglänk. För en blogoholic som jag var det tacksamt att matas med recenserade nyheter att prenumerera på. Att sedan en stor del av blogginläggen handlar om böcker gör inte saken sämre.

Har ni några trevliga bloggtips, så tas de gärna emot.

fredag, december 18, 2009

Banala frågor

Den senaste tiden har jag frusit något fruktansvärt. Det kan visserligen ha en del att göra med att jag är ganska krasslig just nu, men jag tror det har desto mer att göra med att vår bostadsförening har en ny policy om att spara energi på "onödig värme".
Det låter så bra att jag borde applådera, varför elda för kråkorna, men samtidigt huttrar jag som ett fån. Det trots att det är 18 grader inomhus.
Nu kommer frågan som får mig att framstå än mer som ett fån, men det bjuder jag på:
Varför fryser jag när det är 18 grader inomhus medans jag tycker att 18 grader på sommaren är helt acceptabelt? Varför har jag stickad tröja på mig nu medans jag springer i t-shirt så fort det stiger över 15 grader på våren?
För att mata stereotypen om "dumma bloggbrudar" så bifogar jag denna gulliga bilden.
Tänkte att det kan väl alltid göra någon glad över att få skratta rått. Skadeglädje och hånflin verkar göda alltför många. Själv föredrar jag koffein, fett, socker samt en och annan kittelattack.


Edit: Nu är det 16 grader inomhus. För första gången på länge kommer jag se fram emot att städa i full fart till Dead Boys.

torsdag, december 17, 2009

Naturen älskar snö?

absurditeter

Jag vet att många tycker att COP15 är tråkigt och att en hel del tycker att det är för mycket att sätta sig in i för att kunna få en klar bild. Det senare håller jag med om. Jag inser alltför ofta att jag kan alltför lite och kanske är det skammen som gör att jag inte är så högljudd om saker som står mig kärt (ekologi och djurrätt) som jag borde vara. Man blir istället lätt naiv och trumpetar ut samma melodi, vilket egentligen är ganska meningslöst. Istället bör man inse att man behöver inte kunna allt för att förstå lite.

Om jag skulle skriva en enda grej som skulle få folk att bli intresserade att läsa nyheterna kring COP15, så är det ett citat från Olle Lönnaeus krönika i Sydsvenskan:

"I sakfrågorna är G 77 splittrat. Kina har investerat tungt i Sudan och är regimens viktigaste beskyddare. Men i spelet om klimatet stöder Kina inte det sudanesiska kravet att ribban för hur mycket jordens medeltemperatur får stiga sänks från 2 till 1,5 grader, eftersom det skulle tvinga kineserna att minska sina utsläpp snabbare."

Pausknapp finns ej

Erkännande: Jag hatar att vänta.
Inte när det gäller att stå i kassan på Konsum, vänta på bussen eller på att röda gubben ska bli grön, utan att vänta på svar. Vänta på besked. Vänta på ett Ja, Nej eller Kanske.

Jag borde inte få veta att jag har något att vänta på för just det här med att sitta stilla med tindrande/gråtande ögon är inte min grej. Önskar jag kunde skylla det på internet och att det gör allt så direkt, men jag tror tyvärr jag hade det i mig långt innan F5 kom in i mitt liv.

tisdag, december 15, 2009

Burriburr-Sonja for president

Idag när jag läste genom min blogrulle hittade jag följande guldkorn som fick både mig och maken att giggla en kvart.
"Ni som har rikligt med mens...
... har ni nånsin lagt er i badkaret under denna period av månaden?

Alltså fyllt badkaret och legat och pressat ett par timmar? För att sen ropa på sambon med svag, skrovlig röst och spelat död då han kommer in?"
Sonja är enda tjejen som kan få mig att besöka Mamas sida frivilligt.

odlingnörderi


Kanske inte helt rätt tidspunkt att göra ett inlägg om kärleken till en odlingslott men eftersom jag tillhör den något udda grupp som läser böcker om allotments, organic farming och the no-dig movement även på vintern, så passar det in helt okej här.
Jag har ju även en odlingslottsblogg som just nu ligger i träda. Inte bara pga att det är mörkt, kallt och slaskigt, utan även för att jag var lite väl krasslig ett tag för att orka med. Idag fick jag höra att vår odlingslottsförening numer har en blogg och det fick mig att börja tänka på vad jag ska göra nästa år. Detta var tomatillons år. Den kom, den såg, den segrade efter att all asiatisk bladkål ätits upp och det var trevligt möte. Även tomaterna och mangolden fick vara med på prispallen, men annars var det något trött och oinspirerat.

Frågan är bara vad jag ska viga nästa år åt? Det asiatiska har sin storhet på tidig vår och sen höst, men däremellan, den ljuva sommaren? Bondbönor, chili och minimajs visade sig vara oumbärliga i köket, men att odla så var de ganska trista. Tog plats på både bredd och höjd. Men, Iggy gillade verkligen att kunna plocka själv och fixa mat. Det är ju egentligen meningen med det hela - att ge Iggy en sund matkultur och ett intresse för riktiga råvaror.
Vad annars kan man odla som är roligt från det man sår till det att det skördas?

måndag, december 14, 2009

Fyndat dåligt självförtroende


För ett tag sedan fyndade jag nitbälten från BikBok på Tradera. Nitar en masse må vara en sisådär 2 månader passé för den som gillar vara ett steg före, men eftersom jag fortfarande är fast i 1996 fungerar nitar finfint för mig.

Döm min förvåning när jag får hem 2 bälten som visar sig vara lika stora som de på barnavdelningen på Lindex! Vem visste att BikBok även hade en marknad bland 8-åriga pojkar?
När jag kommit över den första förvåningen slås jag av nästa - Var är det meningen man ska ha dem? Om de är 80 cm långa med 75cm som längsta skärplängd, så passar de under behån men inte mycket mer. Är det meningen att jag ska behöva genomgå corsettraining för att få dem att passa eller är jag som storlek 38 helt enkelt för fet för kvinnokläder?

Prioriteringar

"Att just skvaller om en amerikansk golfspelare dominerar nyheterna samtidigt som världens ledare samlas för att fatta ett nytt epokgörande klimatavtal – är det rimligt?"
från SvD

Så sant att det måste upprepas än en gång. Hur kan en mans sexuella utsvävningar vara mer intressanta för oss än vad vår framtid är? Det är ju inte ens en man som vi tidigare intresserat oss för mer än att han är en rik man som gift sig med en svenska. Han i sig själv är lika ointressant som alla andra amerikanska sportstjärnor.

Är det enkelt så att det är enklare att stoppa huvudet i sanden och skratta åt en kändis som blivit outad som otrogen klant, än att inse att vi alla håller på att förstöra den enda planet vi har att ta hand om?

söndag, december 13, 2009

Fokuserad och ganska blåst

Kanske är det så att jag inte lever i samma värld som andra Svenssons eller så är det kanske så att jag alltid är fokuserad på mat för jag blev riktigt förvånad över att Sydsvenskan gjort ett så fatalt misstag som att skriva att man kunde chatta om tomträtter när det borde vara tomaträtter.
Det tog mig ett tag innan jag insåg att det faktiskt finns något som heter tomträtt.

Samtidigt som jag beter mig som ett yrväder (minus bombnedslaget) så blir jag glad över när jag läser om begravningskontraktet på COP15. Visserligen är det utfört av en konstgrupp och kan således säkerligen förkastas av många som verklighetsfrånvänt, men jag måste säga att det är en av de mest innovativa aktioner jag hört talas om.

fredag, december 11, 2009

Lussekatt och lusekatt


Iggy har problem att uttala den äldsta kattens namn och istället för Lukas säger hon Luse.
Vår fin fina Lusekatt har fått fnatt för han har ingen hatt
!
Idag har vi ätit lussekatter. Det var mycket förvirrande.

torsdag, december 10, 2009

Billig trend

Inte från Mac, inte Essies och inte heller MUS take på den ack så populära minten från Chanel, utan danska billighetsvaruhuset Tigers version. Fullpris 20 kronor. Take that and party!

"Två kommentarer om dagen håller doktorn borta"


Jag har för mig att jag några gånger klagat över allt färre läsare och med det, så gott som obefintliga kommentarer. Jag har t.o.m en banner på bloggen som uppmanar folk att kommentera eller så bidrar de till att bloggen tynar bort. Tydligen är det fler än jag som går i samma tankar och via Mymlans Facebook ser jag att hon skrivit i Bloggvärldsbloggen om Ulrika Goods uppmaning om att kommentera mera. Redan där inser jag att något har hänt - jag behöver en Facebookstatus för att inse att en av de bloggar jag har i min Bloglines har uppdaterat om något jag tycker är intressant och relevant.
Kanske är det så att Facebook har gjort mig slö och fått mig att tro att allt ska komma serverat i en catchy mening i ett enkelt flöde?
Jag har blivit förtwittrad?

Har det kommit så många bloggar att vi inte hinner med? För det är ju verkligen inte ont om bloggar, så det är inte där problemet ligger. Har bloggar blivit mer introverta så att det är svårt att slå sig ner och säga någonting?
Eller är det som jag tror, att bloggläsandet tappat mark och att en del av den tid man tidigare ägnade åt bloggar nu upptas av Facebook? Jag märker ju tydligt av att jag har färre besökare men om det beror på min bloggs brist på kvalitet eller på att folk läser färre bloggar låter jag vara osagt.

Varför håller vi tyst?



(Titeln på inlägget är taget från Göran Widhams lysande kommentar hos Ulrika Good)

måndag, december 07, 2009

är Nyligen passé?

Min blogg har aldrig varit särskilt välbesökt. Aldrig populär, länkad eller trendig. Bloggportalen och Bloglovin' vet knappt vem jag är.
Det är inget som oroar mig särskilt mycket för jag gissar att det har något med vem man är och än mer med vem man vill vara att göra. Min blogg speglar min personlighet och jag har alltid seglat i min egna lilla plaskdamm.

Därför blev jag mer än måttligt förvånad när jag ser att jag enligt favoritlistorna på Nyligen kan räknas som populär.

Listan baseras varken på besök eller länkningar utan på antalet favoriseringar hos Nyligen vilket skulle kunna jämföras med prenumeranter hos Bloglovin. Det behöver inte ens vara en besökt eller uppdaterad blogg men det ligger en tanke och en handling bakom favorisering.

Jag kan därför inte låta bli att undra vilka det är som egentligen favoriserat mig hos Nyligen och hur mycket den läsargruppen skiljer sig från den som Bloglovin har? Mer medelålders, mer politiskt inriktad och mer vardagsbetonad? Eller är det helt enkelt så att Nyligen och därmed även Knuff, tappat mark och blivit tämligen ointressant?

det var kallare förr


Det går ett envist rykte om att det är vinter nu. Tydligen tror naturen att det är bara just ett rykte och kör på som om det vore Oktober året runt. Jag skulle vilja bli arg, peka finger och skylla på växthuseffekten, global uppvärmning och någon annan än mig själv. För visst var det kallare förr? Visst visste även vi i Skåne hur snö såg ut?
Samtidigt är jag väl medveten om att det där med minnet av hur allt var färgas alltför mycket av nostalgi. Det man minns behöver inte vara absolut sanning. Snöklädda monsterbackar det tog år att klättra uppför och minuter att åka nerför, de visade sig ju trots allt mest vara gupp. Allt var så mycket bättre, nej, större, nej, annorlunda förr.

Kanske bör man istället för att sura och stressa, glädjas över att inte behöva packa på sig lager på lager av kläder för att sedan pinas i kyla? Att ens hud inte kreverat av köldskador? Att man kan vara ute i timmar utan att frysa det minsta.

Fast jag måste erkänna att jag är förbannat trött på regn. Och, jag skulle gärna ta emot rena fakta om vad som händer. Vad är vad och vems fel är allt? Vem ska man tro på när man egentligen inte vet? Ibland tror jag att jag tror alldeles för mycket om vad som händer. Vet gör jag alldeles för lite.

söndag, december 06, 2009

söndag = segdag


Jag brukar inte se fram mot söndagar eftersom de vanligtvis är en förvarning inför ännu en stressig vecka, men denna helgen har varit så intensiv (läs überstressig) att en seg söndagseftermiddag varit välkommen.
Mycket kaffe och fixa resten av julpyntet. Rita (katter), bygga lego (katthus) och titta på KidZui (katter som spolar).

Nu återgår livet så smått till det normala. Läsa nyheter, läsa bloggar och fixa. Försöka hitta en lösning på varför mina höfter beter sig som om de inte är fastkruvade.

fredag, december 04, 2009

fira i dagarna tre


Helt galet att det redan gått 3 år! Alla upplevelser och ögonblick har samlats på hög. Pressats samman till de blivit ett tight kitt som gör att vardagen fungerar och att man blir som sammanväxta.
Egentligen är jag inte förvånad över att det gått 3 år när jag tänker på vad vi sett, gjort och upplevt, men när jag blir påmind om att det finns en omvärld där folk gifter sig, flyttar, får barn, dör, då märker jag att jag verkligen inte hängt med.
Jag vet var jag haft mitt fokus.

sur kommentar från en missgynnad

Jag läser inte VeckoRevyn. Dels är jag för gammal och dels har det aldrig varit min påse.
Inte heller läser jag Mogi men senaste dagarnas bloggstormande kring hennes A-kassa experiment gjorde att jag kände mig tvungen att titta in. Jag borde inte ha gjort det för jag fastnade för följande uttalande som just Mogi gör i Veckorevyns papperversion.
"Jag skulle vilja bjuda hem missgynnade barn till mig och ge dem en stabil och mysig jul."
Så fint! Jag får tårar i ögonen. Seså, borde hon inte få bli fröken Sverige, denna ljusa välmenande ängel som offrar sig för pöbeln?
Sarkasm åt sidan, jag blir så förbannat arg när jag ser sådana banala idéer lyftas fram som något fint och nobelt. Därför skrev jag en kommentar till inlägget som jag gissar kommer ett förloras i modereringen. Eftersom jag blev tillräckligt upprörd för att inte bara kommentera utan även stanna uppe längre än jag borde, så kommer kommentaren även här.

Jag kan inte låta bli att ifrågasätta din teori om att barn till missbrukande föräldrar skulle kunna njuta av en jul med dig. Hur naiv är inte tanken att de skulle ha en stabil och mysig jul hos dig bara för att det är just hos dig? Den ångesten och stressen man bär med sig som barn i en sådan familj lägger man inte av sig särskilt lätt och oftare än inte är man hellre med sina missbrukande föräldrar än med någon främling. Deras jul med dig skulle alltså också bli miserabel, för barn till missbrukare är ofta mer solidariska med sina föräldrar än vad andra barn är. De barnen har inte mycket och det lilla de har, håller de förbannat hårt i!

Vill du göra något för de barnen under jul? Jobba extra på närmsta mission eller julmiddag. Vill du hellre shoppa, så köp presenter som du kan skänka via kyrkan eller välgörenhet. Kanske kan du t.o.m gömma en tomtesäck med egna presenter utanför missbrukarfamiljens hem!

åldern inne



Honk installerar VidZone, vi går igenom vad det finns för videos och det första vi ser är en Gluecifer video. Sedan Cockney Rejects och The Clash. Helt plötsligt grips jag av en lust att sticka ut, driva runt och gå på konsert kväll efter kväll. Så som man gjorde när man var ung.
Det är ju knappast så att det är färre konserter nu, men det är dagens musik medans jag var igår. Då hade man tiden och drivet, nu har man dubbelhaka och livet inrutat.

Dock har jag fortfarande ett sug och inte bara efter ett lila läppstift.

onsdag, december 02, 2009

grisar och mobiltelefoner

"Tycker att djurrättsalliansen borde lägga ner. Förstår de inte att deras tokerier kommer att leda till dyrare mat för gemene man? Trams. Grisarna har det FÖR bra. De är bara en tillverkningsprodukt. Snart gnäller de väl om att mobiltelefoner behandlas illa under tillverkningen med."
Kommentar av Marcus ang. grisfarmarna i Skånska Dagbladet
Jag tror inte att någon inte blir upprörd över att läsa en sådan kommentar men samtidigt är den så rak att man kan inte undvika att inse att detta måste vara något som ligger och lurar under ytan hos många. Varför skulle man annars fortsätta köpa inte bara griskött utan kött över lag? Det handlar ju om produktion. Köttproduktion. Folket vill ha så mycket som möjligt för så lite som möjligt.

Jag blir oerhört arg och provocerad av läsarens kommentar men samtidigt inser jag att han bara säger vad många inte vågar ens erkänna för sig själva. Det är nog en ständig battle för de flesta - etik och moral versus ekonomin. Lägger man sedan till alla vardagsval som ska göras - är det lönt att köpa ekologiskt nötkött om man krängde en kebab på fyllan, så är det egentligen inte särskilt konstigt att allt blir så som det är.

tisdag, december 01, 2009

boknörderi

Sedan den lilla otrevliga incidenten där min äldsta katt agerade bokrecensent och kissade på Den hemliga historien av Donna Tartt (vilket var min nattlektyr för tillfället) så har jag haft svårt att hitta något att läsa. Slutade med att jag plockade ner en pocket som jag påbörjat flertalet gånger men aldrig kunnat fastna för - Blonde av Joyce Carol Oates.
Det är den bok av Oates som alla brukar referera till som boken som lyfte slöjan men jag har inte kunnat med den. Jag har till och med tyckt riktigt illa om den och funderat på att ge bort den till någon jag inte tycker om.

Men så en sömnlös natt i helgen började jag om från början och helt plötsligt insåg jag varför jag tyckte så illa om boken - barnet Norma Jeane påminner så förbannat mycket om hur jag kände mig som barn. Att aldrig riktigt veta vem som var god, vad som var minerad mark och när allt skulle rämna. Leva fjäderlätt för att inte irritera eller starta en reaktion.

Med det i åtanke har jag bestämt mig för att läsa hela boken den här gången.

måndag, november 30, 2009

Ge mig allt gratis


Igår (Julskyltning med tillhörande evangemang) hörde jag flertalet beklaga sig över att barnkarusellerna kostade 30:-. Alldeles för dyrt, borde kosta 5:-!
Vad är då en karusell om inte underhåll, transport, personal, lagerutrymme och administration? Vad är då 30:- om inte mindre än ett Happy meal, mindre än en stor stark och mindre än en tidning?

Folks prioriteringar är helt åt helvete.

New beginnings, my ass. Same procedure as last year.

Snart är det här året till ända och det är nu man ska vara efterklok och analysera vad som hänt, vad som kunde ha hänt och vad som inte borde ha hänt. I slaskmedia kallas det hissa och dissa medans det i bloggvärlden går under lurve, löv och hundratals andra varianter på ett och samma ord. Inne och ute-listor är så passé, så 2003.

Själv tror jag inte riktigt på det där - paketera ett år, skaka det och syna i sömmarna. Vad är egentligen ett år utanför almanackans värld? Inte mycket mer än en indikation att nu bör man memorera ett nytt årtal att skriva när det är dags för viktiga underskrifter.
Ett nytt år innebär fortfarande att man har en och samma tvätthög som väntar på att bearbetas och den finne som satt på kinden på nyårsafton finns med all säkerhet kvar morgonen efter.
Det nya året börjar man ju oftast med en hejdundrande huvudvärk vilket är precis samma sätt som man började förra året. New beginnings, my ass. Same procedure as last year.

Men det blir kanske vad man gör av det? Jag väljer att inte göra något och att inte tro på nystarter iochmed att de betyder att man lämnar något, skuffar det åt sidan och hoppar hej vilt upp och ned i väntan på nästa. Som att lämna en blogg och börja en ny. Det är ju trots allt fortfarande samma människa som trycker på tangenterna...

Det hela låter kanske något depressivt men tanken är något motsatt - den naivitet som följer vårt nyårsfirande brukar resultera i en depression. Vi sätter alldeles för höga mål för det nya året som i förlängningen blir till hinder. Är det inte bättre att följa den röda linjen än att hoppas på att det nya året innebär röda mattan?

fredag, november 27, 2009

vad är kött?


Även i Richard Scarrys värld äter grisar just grisar men då skrattar vi lite försynt, Ha ha, så lustigt....

onsdag, november 25, 2009

saker som förvånar en onsdag

  • Jag ägnar mer tid åt att hålla min dator fräsch på utsidan än vad jag bryr mig om min hårddisk.
  • Att folk blir så förvånade över hur det ser ut hos Sveriges grisbönder. Vad trodde de när de förväntar sig att betala nästan ingenting för något som levt?
  • Bloggar som har mer reklam än inlägg - vem orkar läsa?
  • Min hund som alltid gör det svårt för sig genom att försöka klättra upp i buskar för att uträtta sina behov.
  • Majoriteten av kommentarerna hos de stora bloggarna består av spam, lovord och korkade frågor som Tycker du blått är en fin färg?
  • Kitty & the K inte slog sig in på p3s spelningslistor.
  • Att jag inte har något vettigare att göra än det här...

måndag, november 23, 2009

felvända kvinnor behöver boktips

Sedan ett tag tillbaka har jag sömnproblem. Dessa har fått en kompanjon i värken så just nu kretsar mitt liv kring att kunna sova samt att vara tillräckligt alert (trots sömnbrist) när familjen är hemma. En hel del människor ser på sömnproblem som lyxproblem som lätt skulle kunna medicineras bort alternativt användas till kreativa utsvängningar, men då måste jag erkänna att jag att de inte vet hur illa det kan vara. Zombies är inte kreativa och de är inte sällskapliga. Att medicinera zombies låter inte heller som en höjdare.

Istället försöker jag låta det hela passera genom att göra vad man gör när man inte kan sova - man läser. Inte bloggar och tidningar, utan böcker. Trevliga pockets som kan få krypa ner i sängen.
Nu har jag gått igenom alla våra böcker och bara bottenskrapet kvarstår. Inatt var det så illa att jag nästan funderade på att läsa Mian Lodalen alternativt Camilla Läckberg! Därför ber jag om boktips. Gärna udda förslag som inte prisats i press och bloggar, för annars är risken stor att jag redan slukat dem. När jag ser tillbaka på senaste årets läsande så inser jag att detta är året då jag lätt läste minst en bok i veckan.

Vad läser du just nu?

koksa loss

Energidrycker brukar inte ha några exceptionellt bra namn utan det brukar anspela på sex, rock och testosteron. Tydligen fattas drugs i sex, drugs & rock'n'roll för nu lanseras även Cocaine.

Frågan är bara vem som skulle köpa en sådan burk förutom den yngre tonåringen som vill retas med föräldrarna? Mannen bakom företaget säger att namnet är valt för att provocera och således sälja men kanske är jag verkligen fel målgrupp för jag tycker mest det är pinsamt. Det är lite i stil med att köpa chokladcigaretter, har ett kitchvärde som högst.

lördag, november 21, 2009

ny modebloggare?


Detta är just nu favoritleken - testa allt mammas smink och sedan säga Buu! eller Grr! till spegelbilden.
För den som önskar information om tanken bakom looken kan det tänkas vara "The more the merrier" och produkterna som använts är flertalet av Makeup Stores ögonskuggor och Sephoras egna läppstift.

Antagligen borde jag ta och kopiera hennes look eftersom jag alltför ofta känner mig trist och färglös.

fredag, november 20, 2009

we like överraskningar


Det är inte ofta jag vinner saker. Tvärtemot är det så sällan att när det väl händer är det en stor sak. Idag visade det sig att jag vunnit en tävling hos LivingGreen och eftersom de senaste veckorna varit något upp-och-ned hade jag helt missat att jag hade något att vänta. Därför blev det en dubbel surpris! Som pimento i en oliv. Det ni!

Tydligen kan man starta en egen eko/miljö-blogg på siten vilket är ett tips då jag märker att alltfler bloggar lägger till ett eko i sina tags eller t.o.m i sitt namn.
En av bloggarna tog tidigare upp ett märke som jag varit lite sugen på men aldrig sett i verkliga livet - PlantLove från Cargo. Någon som testat?

onsdag, november 18, 2009

Mitt rum har fyra väggar

Tydligen är vita älgar naturvidriga och bör skjutas och arbetslösa kan ignoreras till de kryper undan skadeskjutna. Ah, vilken mysig värld vi lever i...

Tack, själv mår jag bra.

söndag, november 15, 2009

MOTD - länkkärlek


Man skulle kanske inte kunna tro det iochmed att jag är fröken Trist-PK, men jag är en makeup-junkie. Jag må inte köpa mycket men det jag har kanske står ut från mängden.
I synnerhet är det ögonskuggor som gäller vilket ni kan se på bilden ovan - Iggy kan inte låta bli alla de läckra färgerna från MakeUp Store. Detta är vad hon kallar sin Gröna Gubben-look efter Slimer i Ghostbusters.
Svenskt folk som kan sitt bättre och som har bloggar jag läser regelbundet är
  • Lipglossbitch - en gammal klassiker i gamet
  • Beauty Place - ny i min Bloglines. Kör en hel del egna favoriter oavsett om de är aktuella eller inte, vilket är trevligt. Annars fastnar man lätt bara i pressutskicksrepetationer.
  • KillerColors - den färgglada som är expert på att hitta nya diy-märken och att fixa egna frankenlack.
  • MakeUp my Lack - tjejen som startade egen sminkproduktion! Perfekt för den som vill ha färgglada produkter och vill stödja lokala proucenter. Döpte nyligen en kollektion efter kända svenska sminkbloggare och den kan vinnas hos Lipglossbitch.
  • Fröken Rosa - Lite allt möjligt från smink till accessoarer och definitivt snyggaste layouten
  • Heartcore - en av mina favoriter som alltid väcker ha-begär vilket i mitt fall faktiskt är tämligen ovanligt.
  • P'ssion - ännu en nykomling på min lista som jag hittae via hennes Eyeko-obsession vilken jag helt klart delar
  • Purity - ännu en blogg som nog numer räknas bland klassikerna.
  • Bjooti - favoriten som visserligen har flyttat men som har ett riktigt bra gammalt arkiv på gamla domänen.
  • Fizz Ivy - lokala beautybloggare som hade en intressant Halloween-tutorial.
Vad finns det fler för godingar?

lördag, november 14, 2009

pausmusik


Influensatider betyder barn som klättrar på väggarna. Vi lyckas inte hålla det tempo som hon kräver och är van vid sedan dagis. Eller så är det helt enkelt bara så att vi blivit gamla och trötta.
Oavsett vilket så är jag mestadels (internet)frånvarande när hon är hemma. Därför kan email och annat bli liggande.

fredag, november 13, 2009

Dumma frågors dag / Bloggnörderi

  • Jag vill ha en ny bloggdesign men behöver inspiration alternativt hjälp. Bra länkar?
  • Mitt webbhotell är tämligen funky monkey och lägger till och tar betalt för beställningar vi inte gjort, så jag behöver ett nytt. Vad använder ni och vad kostar det?
Egentligen gillar jag ju det här att vara helt diy, från tanke till produkt, men ibland känns det som om jag får för få intryck för att kunna svänga ihop något bra som håller i längden. Jag blir alltför lätt missnöjd med och trött på vad jag gjort.

onsdag, november 11, 2009

gestern - sammanfattning

Aldrig här, alltid någon annanstans

Att det kommer ensamma flyktingbarn till Sverige är ingen nyhet. Vad som dock blir brännheta nyheter är när dessa barn ska få ta plats i våran tillvaro. Alla gråter för de stackars barnen och tittar på galor för världens barn men man vill inte ha dem på sin gata
"Vissa föräldrar uttryckte oro över vad som skulle hända när deras ungdomar möter flyktingbarnen på byn. Många var ilskna över hur den demokratiska processen hade gått till. "
från Sydsvenskan
Det hela utspelar sig än en gång i Skåne. Denna gången är det Vellinge det gäller. Kommunen som har lägsta skattesatsen och som är känd som en välbärgad kommun utan våld i hemmet. Tydligen är de inte bara inskränkta utan även snåla då de inte verkar vilja dela med sig av sitt välstånd.

Jag måste erkänna att jag läser igenom artikeln ett flertal gånger för att försöka förstå vad det är invånarna ogillar med förslaget. Personligen skulle jag hoppas att kommunerna borde nästan slåss om att få vara den kommun som välkomnar dessa barn, men tydligen är empati något man bara kan visa framför tv-apparaten.

lördag, november 07, 2009

Rörpärlor, hosta och sockerkaos


Iggy frågade idag vem Zlatan är. Jag tyckte det var en förbannat bra fråga.

fredag, november 06, 2009

tips


Jag läser alldeles för många bloggar men det senaste året har jag blivit alltmer poly och tankspridd - jag följer få från dag till dag och lusläser än färre. För mycket annonser, köpta inlägg, hopp om att bli proffsbloggare och allmän shoppingtristess gör att allt fler bloggar faller ifrån min lista.
Därför gör det mig JippiJaaYeah-glad nu när Anso öppnar upp sin blogg igen.

Däremot tar jag gärna emot bloggtips. Alltid. En läst mening är bättre än en oläst mening.
Min bloggsamling hittar du på Bloglines där svennar indikerar att det är just svenska bloggar det rör sig om.

onsdag, november 04, 2009

Med åren blir alla får grå

Jag vet inte om det är ett tecken på att Flashback blivit mer rumsrent eller att jag söker på något udda saker, men var och varannan sökning jag gör på Google leder mig till just Flashback.
Till och med när jag söker på något så svenne-trist som vems ansvar det är att se över fönster i en bostadsrätt så är det på Flashback jag hittar svaren.
Heh, det hade jag aldrig kunnat tro.

tisdag, november 03, 2009

Katten av katter


Kattflickan som fick mig att inte bara tycka om katter utan även älska dem, fick idag somna in.

söndag, november 01, 2009


Jag kan inte förstå varför inte fler (i synnerhet kvinnor) uppskattar Halloween för vad det är - ett tillfälle att ta fram det värsta hos sig själv?
Det är det perfekta tillfället att strunta i att sexa upp sig till tänderna trillar av, strunta i vad folk kommer att tycka och bara go with the flow.
Varför pressa upp brösten till tänderna för att göra sig till en ultrasexig ultralättklädd skogsfé när man (för en gångs skull) kan trasha ner sig totalt (utan att framstå som trash)?

lördag, oktober 31, 2009


och gott nytt år?
Inte riktigt, men nära nog.
Tanken (för morgondagen) är att jag ska vara proper och tända ljus för att sedan leva rövare som ovanligt väldoftande zombie, men iochmed att min hälsa fastnat i hissen, så verkar allt ligga på uppehåll.
Om det hela går vägen, så blir det dock mitt första Halloween-firande.

torsdag, oktober 29, 2009

Glenn vid din nipple



Splodgy tar upp handsken angående tatueringar och jag känner att jag måste spinna vidare på temat. Dock inte mina den här gången utan en av min mans tateringar.

I början av vår romans, för drygt 10 år sedan, var jag väldigt konfunderad över en sak och det hela var så förbryllande att jag inte kom på att fråga honom hur, var och varför han hade tatuerat Glenn Danzig på bröstet. Visst, han var och är ett stort Danzig-fan men steget från att gilla någon till att göra en ganska tafflig tatuering av Danzig med allmänt sultry uppsyn, det steget är i min värld tämligen långt.

Jag tror att det tog nästan ett år innan jag av en slump fick veta att det inte var Danzig han har på sitt bröst utan zombieflickan Night of the living dead.
Där ser man..

tisdag, oktober 27, 2009

Detta är vad jag kallar dimma!

Vems är sorgen?

Flertalet tidningar djupdyker just nu i tankar kring döden, sorgen och sorgearbetet. Det är tunga dagar och att detta infaller precis innan Alla helgons dag är ingen slump. Att vi tänker på döden nu är kryssat i almenackan. Köp gravlykta, var sedesam, sörj.
I år verkar medias fokus ligga på nätet - hur vi sörjer, var vi sörjer och vem som sörjer. Kan ses som triviala tankar men de uppfyller ändå en funktion och än viktigare, bör fungera som en ringklocka - Vad vill jag?

När du inte längre finns, hur vill du att din nätnärvaro hanteras? Ska du inte finnas eller ska folk få fylla på? Är det okej att det bildas grupper om dig på Facebook? Var går gränsen mellan den person och andras sorg?

Vad som fick mig att tänka till var en kommentar i en artikel kring generationers olika sorghantering.
"Amandas föräldrar och andra vuxna runt omkring tycker att det är viktigt att ungdomarna får sörja på sitt sätt. Åse Johansson är rörd över ungdomarnas egna initiativ.
– Det är ju inte bara nätet. På söndagen efter att det hade hänt, ordnade Sabina en minnesstund på idrottsplatsen.
– Vi skrev ”vila i frid” med lakan och gjorde ett hjärta av ljus. Det kom flera hundra, säger dottern.
– Jag tror inte att vi vuxna hade gjort en sådan grej. Vi har för mycket ... respekt, säger mamman. "
från Sydsvenskan
Vad är respekt och för vem? Handlar det om att man bör bete sig inom givna ramar i respekt för samhället eller för de närhöriga? Är inte den dödas identitet och de sörjandes identitet en viktig del i vad som sker och hur?
Bör man inte respektera de sörjandes rätt att sörja på sitt vis?
Det senare slår an en sträng hos mig eftersom jag själv förnekades tillträde till vetskap såväl som sorg (för ett tag sedan). Jag fick inte veta att en familjemedlem dött och jag fick inte närvara vid begravningen. Det kan givetvis ses som tveksamt när det gäller respekt för den avlidna men även för sorgen i sig. Får de sörjande bestämma över vem som tillåts sörja? Bestämma vem som får vetskap om ett dödsbud? Är det en tävling i sorg? Den som är närmast får sörja mest, högst och våldsammast? Hyra in gråterskor för att vinna extra mark?
"Frågan är hur dessa kommentarer tas emot av de allra närmaste.
– Som anhörig kan man bli glad över att så många visar uppskattning. Men det kan också finnas en risk att de anhöriga inte får ha sin sorg ifred, att andra människor går in och tar över sorgen, säger hon.."
angående sörjande på nätet, Sydsvenskan
Jag förstår inte tanken om ägande. Även om man har sin egen sorg så kan man ju inte äga (ensamrätten till) sorgen efter någon. Du vet ju aldrig vad någon betytt för någon annan, vilka band som knutits. Det är ju inte heller sällan som folk haft olika känslor och band till varandra.
Sorg handlar ju dessutom inte bara om att någon fallit bort utan även om en påminnelse om vår egen dödlighet. Att det finns inga löften om en morgondag. Posten må komma imorgon men du kan inte vara säker på att du är där för att läsa den.

måndag, oktober 26, 2009

pausfågel


Precis lagom efter att jag skrivit något präktigt om att mina gummistövlar höll mig varm, torr och finfin, så fick jag hög feber. Natten har tillbringats i limbo mellan drömmar och hallucination. Det hela blev inte bättre av att jag sett Paranormal activity igår kväll så någonstans i min dröm var jag säker på att min feber var orsakad av att jag var besatt av en demon.
Trots det hade jag närvaron att trycka i mig lite febernedsättande och när jag vaknade imorse var febern "nere" på 39,1 och nu börjar jag känna mig mer som mig själv, om än något seg.

Dock är jag inte riktigt på den nivån där jag kan författa något vettigt, trots baljor med kaffe, så jag tänkte ta tillfället i akt att tipsa om 3 bloggar som jag har slösurfat hela morgonen.
  • Sister Disco där allt får mig helt smitten. Från hennes bakgrund till hennes tintade foton till hennes sminkningar.
  • Lily of the Valley är en favorit i repris. Eller snarare, jag tror mig ha följt samma person på olika portaler.
  • Lady Thirty ritar tufft och hårt. I synnerhet illustrationerna från hennes eget liv är fenomenala.

Och nu Farmville. Ett spel där man inte behöver tänka till utan bara upprepar en rörelse. Som gjort för bakfulla alternativt febertrötta.
Om ni vill får ni gärna säga något übersmart alternativt superinspirerande här för chansen att jag gör det idag är lika med noll och jag skulle behöva bli lite smart by association.

lördag, oktober 24, 2009

Modeblogg


Då det var regnoväder ute hade jag regnstövlar, ett smart val.

Tydligen är jag antingen långt före all trendnissor när det gäller att inse värdet av att ha skor som passar vädret, eller så är jag alldeles för präktig. Iochmed att jag aldrig varit trendig så gissar jag på att jag är Fru Präktig. Det är helt okej för mina strumpor är iallafall torra och jag skakar inte som ett asplöv pga iskalla fötter.

fredag, oktober 23, 2009

Fredagskväll och en kärringtidning


Första barnfria kvällen på evigheters evighet och jag firar med en egen påse blandgodis. För att återta förlorade vuxenpoäng tittat jag på en dokumentär (Boys from Baghdad High) och slöglor igenom en Amelia. Den senare köpte jag enbart på grund av reportaget om kvinnor med mycket tatueringar. Visserligen vore det enklare att köpa en renodlad tatueringstidning men de är fullmatade med uppfixade rockabillypinuppor som alla har samma förbenade svalor. Jag måste erkänna att jag tycker det är mer intressant att se Svenssons tatueringar då de verkar följa färre strikta riktlinjer än hos många subkulturer där alla visar sig vara unika individer genom att kopiera samma stilmall. Därför blev det Amelia, tänka sig!

torsdag, oktober 22, 2009

Ett tips

Kanske är jag lätt fin i kanten eller så har jag helt enkelt fördomar mot kvällspressen (slisk, slask och ointressanta nyheter). Oavsett vilket så tittar jag sällan in på kvällspressens hemsidor. Gjorde dock så idag och hittade följande godbit som jag insåg att jag nog faktiskt innerst inne önskat ett tag:
Ann Heberlein möter Anna Odell.
"– Jag förstår faktiskt inte din reaktion, säger hon med hänvisning till två texter jag skrev tidigt i våras. Du med din egen erfarenhet av psykiatrin – varför trodde inte du på mig?
Jag förklarar att jag först inte visste att hon hade en egen erfarenhet av psykisk sjukdom och psykiatrisk vård. Jag blev arg eftersom jag tyckte att hon reproducerade bilden av den psykiskt sjuke som våldsam."
Oavsett vad man må tycka om Odells konstverk och utspel i media, så är hon tillsammans med Ann Heberlein ändå en av de få som kommit att bli galjonsfigurer för psyksjuka i Sverige. Ett samtal om hur de mötts (och tolkats) av psykiatrin såväl som media.

onsdag, oktober 21, 2009

ekivokt och lågt


Jag vet inte riktigt vilken åldersgrupp Tom och Jerrys läsare är, men efter att ha sett detta i Iggys tidning börjar jag undra.

tisdag, oktober 20, 2009

She's a threenager



Igår fick Iggy lust att leka med min mobil. Hon skulle ta foton, inte jag. Resultatet blev varierande men fokuset förvånansvärt bra. Sedan skulle hon blogga bilderna. Hon skulle ha den "däringa Pola" på sina bilder, så det så. Naturella bilder är för gamlingar.

Mitt i allt gick hon och la sig för att sova med sin sidekick Siggan men när jag såg dessa på skrivbordet var jag tvungen att posta dem. I synnerhet som jag (igår) retoriskt frågade vilka unga tjejer det var vi inte ser i bloggvimlet.
Sammy Roses dotter har också lekt med en digitalkamera och precis som jag tycker hon att det är intressant att se vad barnen ser och vill fånga.

måndag, oktober 19, 2009

Vem är det vi inte ser?

Dagens slösurfande har resulterat i en hel del (ofrivilligt?!) informationsdykande i Blog Awards. Vem som var där, vem som minglade med vem och hundratals bilder där alla flickor verkar se likdana ut. Askblonda, storlek small och inövat leende. Detta ska alltså vara vår unga kvinnliga blogg-elit vi ser. En grupp där det anses mycket förvånande att någon som Foki vinner. En färgglad individ som inte bor mitt i smeten, inte känner någon och som pratar med bred dialekt. Samtidigt är Fokis udda-poäng tämligen få och de rör sig bara kring det yttre om man jämför med den breda massan av unga bloggare. Vad som slår mig mest på bilderna från Blog Awards är inte bara frånvaron av kvinnliga bloggare över 25 utan även kvinnliga bloggare som skriver om annat än egna outfiten, skvaller och inköp man vill göra. Allt handlar om konsumtion. Det visar sig även på Blog Awards där priset för Foto/Designblogg är ett presentkort på 5000:- nagelvård...

Även om VeckoRevyn är en tämligen utseende- och konsumtionsefixerad tidning så är detta en tidning som har en bred publik och detta borde om inte annat reflekteras i nomineringarna av Årets Blogg vilken är en kategori som helt sätts av läsarna. Även där vann Foki, som i stort sett rodde hem hela galan.

Det hela får mig att undra när unga kvinnor reflekterar över livet utanför deras garderob. Jag kan inte tro att de inte funderar över politiska beslut, udda nyheter eller social misär, men när och var görs det? Varför syns det aldrig i bloggarna? Är det på något vis fult, pinsamt eller präktigt att visa att man är mer än senaste sminkpaletten från MAC och armbandet från Cocoo?

(Missförstå mig rätt - jag tycker att Foki är en värdig vinnare. Det är skönt att se att någon som skiljer sig något från genomsnittet kan bli så populär, men samtidigt är hennes blogg mils vidder ifrån Johanna Sjödin och Tanja Suhinina.
Dessutom, för att inte fastna i ett preach to the choir-läge har jag lagt in en bild som tangerar yta- och konsumtionsämnet. Kalla det anpassning.)