tisdag, december 30, 2008

lika löner uppnådda?

jag vet inte om Blondinbella gräver sin egen grav eller om hon försöker sig på att göra en Skugge (reta upp alla tills de vet ditt namn), men något luktar unket.
en tjej som strävar efter en juristkarriär men säger:
"Är du feminist?
- Nej.
Varför inte det?
- För att jag tycker att det ordet har fått en så negativ klang och jag tycker inte att man bara ska kämpa för kvinnor, man ska kämpa för alla människor, för individen.

Men du säger själv att det är provocerande för att du har lyckats som ung kvinna, du ser inte en struktur där?
- Nej. Jag vill inte dra någon parallell till feminismen, det handlar ju om mig. Jag har inte lyckats för att jag är tjej, jag kan inte tacka mitt kön för någonting. Man är sin lyckas egen smed. Man kan aldrig skylla på att man är tjej för att man får för låg lön eller så."
Blondinbella i DN
en karriär i juridik må inte kräva politiskt engagemang, solidaritet eller örat mot marken men man måste vara insatt i hur samhället fungerar för att ens kunna ha en startpunkt.

måndag, december 29, 2008

ju större desto bättre


när jag gjorde spotify-listan häromdagen insåg jag att inte bara är mina musikminnen något splittrade utan så är även mitt val av stilikoner. allt från Presley till Dalbello till Ultravixen till Cyndi Lauper med en genväg via Dolly Parton och Tummelisa.

min smak, i allt, är oerhört förvirrande för någon som inte är jag. det är iallafall min gissning.

surkärringen klockan 2

för ett (bra) tag sedan var det en meme som gick ut på att skrämma bloggläsare från vettet alternativt ta ett steg från den ytliga värld modebloggarna drar in. samma meme men hur man ser på den beror ju lite på vad man tycker och tror.
personligen tror jag inte att modebloggarnas populäritet är ett tecken på världens undergång men samtidigt måste jag erkänna att jag är tveksam till om jag ens läser någon? eller jo, det gör jag nog men det är modebloggare som blivit så blasé att de postar bilder från the selby, cobrasnake och liknande.
finns det några riktiga modebloggare kvar och vilka är de isåfall?

iallafall, tillbaka till meningen med inlägget - visa natt-tristessen ingen kan fly från. eftersom jag är en av de där tjejerna som varken sminkar eller fluffar upp mig något extraordinärt, så ser jag ungefär likadan ut som 2 på eftermiddagen. möjligtvis ser mitt hår snyggare ut på natten. Chef däremot alltid het.


edit:
memen ifråga såg jag bla hos översättarHelena i november. ingen kan beskylla mig för att vara snabb.

söndag, december 28, 2008

rädda emosarna!

efter att ha läst Sydsvenskans artikel om emokulturen kan man lätt få för sig att emo är dagens motsvarighet till tamagotchis. eller är de kanske en furbee - liten bedårande varelse som måste beskyddas? en utrotningshotad art?
"I våras startade en motreaktion mot emosar i Mexiko, så kallad emo bashing, vilket kan översättas med emomisshandel. Tydligen blir vissa så provocerade av emo­kulturen att de går ut på gatorna för att slå ner emosar under parollen ”Kill the emos”.

Ingen vet riktigt varför, men några teorier är att de utmanar den mexikanska macho­kulturen genom sin androgynitet, att en del punkare anser att emosarna kopierat deras identitet eller så handlar det helt enkelt om att emosarna inte kan försvara sig själva, eftersom de ofta är unga och fredliga."
från Sydsvenskans Sanningen bakom emo
jag hoppas att artikeln är gjord med tongue in cheek (och inte alltför "inspirerad" av Times numera klassiska artikel) eller så ses vi på MOC? fast jo, det har ju bara trillat neråt sedan 2002...

lördag, december 27, 2008

schmuttad mymlan-lista i kronologisk ordning

såhär i bortglömda mellandagar kan det vara en idé att ta upp en meme som faktiskt intresserar folk:
du är vad du lyssnar på - 12 låtar för schmuttifiering


Cambodia - Kim Wilde
när jag var (före och) i lågstadiet separerade mina föräldrar titt som tätt. det blev därför många turer i bilen med pappa för att hälsa på mamma var hon än flyttade. ett av kassettbanden som fick följa med var Agneta Fältskogs
Wrap your arms around me och ett annat var en blandkassett som en av pappas arbetskompisar på macken hade glömt i bilen. mestadels dålig musik men den här låten var med. trots att det kan låta trist, separerade föräldrar yada yada, så är detta ett bra minne. mina föräldrar var som bäst när de inte var tillsammans.



I wanna be somebody - Wasp
jag var helt galen i Wasp, Mötley Crue och Twisted Sisters när jag gick i lågstadiet. tapetserade väggarna med plancher från Okej på ovanstående band och skrämde vettet ut morfar. blev tillsagd i skolan att det var inte okej att vilja se ut som Nikki Sixx när man inte ens närmat mig tonåren.
när jag gifte mig såg jag ut som en fet Nikki Sixx och jag blir fortfarande helt ifrån vettet när den här låten spelas.



Tango med Dalbello

brud med ballar och djup röst. stilikon.



Twist in my sobriety med Tanita Tikaram
poesin, lugnet, rösten, utseendet. jag älskade Elvis som liten och hon var som en kvinnlig Elvis. stilikon.




It ain't over 'til it's over med Lenny Kravitz

upptäcktes på en språkresa när jag var 14 och ger mig samma känsla som då - total frihet. en av få prettoglädje-låtar som jag gillar.


Pretend we're dead med L7
hörde först på p3 och dåtidens rockprogram. nog det bästa jag någonsin hört genom radio (förutom nästa låt).
L7 fungerade bra som bensin då och fungerar bra som bensin nu.



Last Goodbye med Jeff Buckley
hände första gången på radio (tack än en gång p3)och blev förvånad att det fanns någon med en sådan sagolik röst som jag inte hört förut. helt fulländad!
när de berättade vem det var så kände jag igen efternamnet, men var fortfarande chockad över att någon kunde sjunga så. blir fortfarande lika tagen. sann kärlek.



Miss Otis regrets - Ella Fitzgerald
ett minne som involverar min pappa - han älskade att laga mat. lyssna på jazz, laga mat, dansa runt och sjunga lite. detta var en av få sånger vi båda gillade och kunde sjunga tillsammans. jag gråter som ett såll när jag hör den, men det är inte av sorg.


Rearviewmirror med Pearl Jam
numera gamla rika gubbar, men texten är densamma -
I gather speed from you fucking with me



Car seat - Blind Melon
en udda låt vilket egentligen majoriteten av deras låtar var. drar man ut en ur massan, så inser man att de är smått poetiska och väldigt finurliga.
i en period då jag försökte återskapa fragment av min barndom så passade denna in. inte helt textmässigt men känslan av dammigt, svårt och brännhett.



här borde egentligen vara en låt med New Bomb Turks, men Spotify saknar utbudet.
sedan funderade jag på en låt med Flaming Sideburns, men Spotify saknar utbudet.
sedan funderade jag på en låt med Supersuckers, men Spotify saknar utbudet.
sedan funderade jag på en låt med Dwarves, men Spotify saknar utbudet.

So high, so low - Mondo Generator
så det blev en låt med Mondo Generator, ett band som jag av någon oförklarlig anledning använt som framkallningsband. alla mellanformatsrullar har fått framkallas med hjälp av Mondo Generator och även när jag hör musiken numer, så nästan sticker det i näsan av kemikalier. självgående Lisa.



Already dead med Electric Frankenstein
låten ovan kommer inte från platta som kom att bli väldigt användbar för att få ut det ursinne och vanmakt jag kände när jag såg pappa i hans senildementa tillstånd, Burn bright, burn fast, men den har samma riv och hetta. jag hade tidigare mest använt bandet, vilket är ett av mina favoritband, för att komma uppåt och utåt, nu var det mer för att tömma skit.
inte samma låt som på Spotify (då den saknas där) utan det är denna jag ville ha egentligen




torsdag, december 25, 2008

dagen efter-nonsens

bild från kvällens hundpromenad - iskallt, mörkt och stjärnklart.
just det senare gör att jag känner mig trygg. har alltid räknat stjärnorna som mina homeboys och det kvittar var jag är, bara jag ser stjärnor så känner jag mig hemma. om jag vore en poetisk individ skulle jag kunna klämma in något rödvinskäckt, men det finns inte mycket av poetisk ådra i mig.
så därför - jag gillar stjärnor. riktiga. inte mönstret eller symbolen utan blinkblink mitt i det svarta. guide me home.

började läsa en ny bok idag , Broke heart blues av Joyce Carol Oates, och funderade lite på om jag ska försöka få ihop en läsdagbok. inte så mycket för att dela med mig som för att minnas vad det är jag läser. jag minns alltid historien men sällan namn och omslag.
jag tror alltid att jag inte läser särskilt mycket men när jag letar efter nytt att läsa, inser jag att jag avverkat ganska mycket.
jag funderar alltså på att ha en stängd läsdagbok. hur högt på nördskalan hamnar man då? om jag tillägger att jag faktiskt funderar på att gå med i en läscirkel så toppar jag nog den direkt...
hade jag tillhört en av dem som tjänar pengar i kvadrat hade jag inte heller tackat nej till en plats på Bokkollo. istället håller jag mig på mattan biblioteket som alla andra boknördar.

mördar-hyacinter

jag vet inte om det var allmän dödsångest eller om det var en hyacint som höll på att ta kål på mig inatt. jag gissar på det senare.

efter medicin och 17 timmars orolig sömn som inkluderat drömmar om levertransplantationer och smutsiga kläder mår jag bättre.

tisdag, december 23, 2008

happy holimas alla

jag är den första att erkänna att jag inte är mycket för traditioner och således inte mycket för jul. Iggy dansade inte kring granen, eftersom vi inte har någon, utan hon dansade kring mig där jag låg på köksgolvet efter hennes kittelattack. vi lyssnar inte på några julskivor utan det blev någon okänds spotify-lista. inget julstök, inget pyssel och inga turnéer runt släkten för att hinna med allt innan tiden tar slut. julmaten är ersatt med allt som inte är juligt.

enda undantaget som visar att det trots allt är högtid är julmusten. ja, det och monsterhögen av paket till Iggy.

christmas

Nanna Johansson for presidente

genom Sydsvenskan hittar jag något som piggar upp såhär på småtimmarna:
Nanna Johansson och hennes Fulheten.
visserligen avskyr jag ordet skrevspark något förbenat och blir därför lätt trött på Sydsvenskans rubrik men bilden på My little pony som pervers enhörning rättar till allt igen. ibland får man sålla och vara glad för det lilla.

nanna johanssonbilden ovan är ett av hennes verk publicerade i hennes blogg som jag har haft i min bloglines ett tag men som allt annat, så försvinner den i mängden eftersom jag inte döpt om den.
kanske borde jag lära mig att organisera bättre?

(bild (c) Nanna Johansson)

måndag, december 22, 2008

Jesus - örat mot marken

det är inte mycket i nyheterna som får en att dra på smilgroparna men kommentaren till kidnappningen av plast-Jesus är så klockren att man inte kan låta bli!
hela historien kring plast-Jesus verkar vara så komisk att man skulle kunna tro det är en del av julkalendern.

edit:
jag hade fel, det är inte en plast-Jesus som saknas utan en glasfiber-Jesus.

(printscreen från Aftonbladet)

söndag, december 21, 2008

DN och sminket

kanske är jag gammalmodig och något av en bakåtsträvare men när jag ser att DN numera har en sminkkrönikör så vet jag inte riktigt om jag ska skratta eller gråta.
"gammelmedia" har ofta skyllts för att stampa på i en egen värld med skygglapparna på men är detta ett svar på sminkbloggarnas storhet? eller är det en indikation på att ett blingbling-leverne är på väg tillbaka?

(sminkbloggar är exempelvis bjooti, rocketqueen och lipglossbitch)



edit: upptäckte precis en favorit. kan det möjligen bero på att hon påminner om mig men betydligt snyggare och mer välsminkad? .

lördag, december 20, 2008

så långt ifrån Blondinbella man kan komma

det är snart jul och detta är första året som jag inte känner mig ensam. det är färre människor än någonsin i mitt umgänge, men jag mår bättre än på länge. kvalitet framför kvantitet

detta året handlade mycket om att sortera ut agnarna från vetet. folk som hängde kvar av gammal vana trots att man sedan länge vuxit ifrån varandra. folk som hängde kvar för att det var så det skulle vara om man var en anständig Svensson. man tar vad man vår och sväljer med god min.

samtidigt måste jag erkänna att det är något frustrerande när man inte har någon att ringa för en snabb fika.

fredag, december 19, 2008

jag är inte bara tandläkare...

dagens mest förrvirrade, ja om inte t.o.m senaste månadens, inlägg i debatten om könsrollerna finns att hitta på brännpunkten på SvD.
där pekar Tanja Bergkvist ut genusvetare som virriga akademiker som pådyvlar små barn konstiga idéer som inte har något med verkligheten att göra. skribenten ifråga, inte bara mamma utan även akademiker, hänvisar till studier som visar att pojkar föredrar hårda leksaker medans flickor gillar mjuka leksaker och drar parallellen att skillnaderna är genetiskt betingade.

oavsett hur virrigt och irriterande inlägget blir så kan jag inte låta bli att undra om skribenten inte borde satt sig ned, pustat ut och tänkt efter vad genusvetare egentligen vill? vad är tanken bakom allt? tror hon verkligen de är onda människor som är ute efter att stöpa alla barn efter samma mall? att förskolan är en fabrik med människotillverkning på löpande band?
kan det inte vara så att det är tänkt att underlätta för barnen så att de inte känner sig pressade åt varken mjukt eller hårt, rosa eller blått, utan ges chansen att själva utforska och välja? inte bli styrda och formade som pusselbitar?
det är som att ge barnet ett vitt papper att rita på - välj själv, istället för att ge dem en rosa alternativt blå målarbok baserat på vad de har i underbyxan.

Aftonbladet har tagit upp diskussionen kring genus på dagis baserat på Tanja Bergkvists debattartikel och har intervjuat en genusvetare om vad man egentligen gör och vill åstadkomma. i verkliga livet är det inte riktigt lika drastiskt och militäriskt som det ofta misstas för. kan vara bra att läsa så att man inte fastnar i Bergkvists effektsökeri och tar det för allmän sanning.

torsdag, december 18, 2008

ankor och röksvampar

jag har fastnat i en ny bok och har lite svårt att slita mig tillräckligt länge för att ens sätta på datorn, läsa nyheter och kolla email. jag har aldrig varit en tv-tjej, skickar sällan sms och är inte särskilt social, så jag har helt blivit eremiten på ön i soffan.
boken ifråga är Duck city av Lena Andersson (helt fenomenalt bra, jag förundras varje sida över att hon lyckas hålla idéen och spåret konstant).

andra tips, som inte är bokrelaterade, är en lokal diy-butik som har fått mig hooked på möss-köp. igår blev det en klassisk röksvamp á la pensionärstanta på glid.
butiken heter Sheena is och eftersom de är intresserade av små egenföretagare som knåpar och filar på idéer, och då allt ifrån kläder till accessoarer till konst, så gissar jag att en del av er läsare kanske skulle vara intresserade av ett eventuellt samarbete?
än så länge har en fattiglapp (läs jag) köpt 3 mössor, en anteckningsbok, 2 vintage-koftor och ett nitskärp där.

onsdag, december 17, 2008

jaiku

ni som vet saker om ting:
hur är Jaiku jämfört med Twitter? är det lönt att vänta på en invite? blir det bara kaka på kaka att ha båda två?

jag skulle egentligen vilja köra en separat på svenska eftersom folk (läs amerikanare) lätt blir irriterade/frågvisa när man växlar språk, men samtidigt kan jag inte låta bli att undra om två konton inte är ett för mycket?

edit: jag är nu med Jaiku tack vare mymlan.
haiku minus h plus j

tisdag, december 16, 2008

har du tid att läsa?


blev lite exalterad igår när svärmor skickade med senaste numret av Ordfront och det var en litterär specialutgåva. inte bara var det vackra omslaget (av Emma Hanquist) väl värt sin peng utan även tidningen i sig som inte var någon förlängd recensionsspalt utan en bred djupdykning i allt vad böcker är och gör med oss.

däremot var det en kommentar av Annina Rabe som gjorde att jag låg och grunnade innan jag kunde somna. inte så att jag skyller Rabe för mina sömnproblem, men när jag väl virrat in mig i diverse tankebanor var sömnen långt borta.
det hela handlade om att ha tid alternativt inte ha tid att läsa och hennes svar på frågan Varför böcker? hennes text uppmanar folk till att läsa (mer) för att de måste.

vad som fick mig att fundera var inte bara vilka som säger att de inte har tid att läsa utan även vad de menar med det. jag har alltför ofta beklagat mig att jag inte har tid att läsa så jag skulle nog kunna räknas in bland människorna som Rabe tycker borde omprioritera i sitt liv.
det innebär dock inte att jag aldrig läser utan det är ett krasst uttryck över att jag skulle vilja läsa mer. mer tid, mer ork. mer tips, mer lust.
i dagsläget läser jag nästan endast i anslutning till sängdags. det är att varva ner, att avsluta dagen med någon annans tankar och inbjuda till intressanta drömmar. att bara läsa när som finns inte tid för.

vad jag vill ha sagt är att jag irriterar mig lite över att folk förutsätter att för att folk inte anser sig ha tid att läsa så betyder det att de inte läser alls.
jag gissar att otroligt få människor skulle svara att de inte läser alls, utan det handlar om en önskan om att kunna helt fritt planera sitt liv och kunna göra önskningar till vardagselement.

sista stunden kommen?

för 5 minuter sedan skakade hela huset så att böckerna trillade ner. 3 katter under sängen och en skakande hund. vad var det där?

edit: det var ett jordskalv! kändes rejält och kanske inte så konstigt.
note to self - kom ihåg att inte lägga böcker i bokhyllan vid sängen i fortsättning.

söndag, december 14, 2008

tristessöndag


idag har det varit icke-karaktärsdanande väder så jag passade på att motionera herr hund. han firade genom att få stryk av en katt.

det var ungefär det som hände idag. jepp.

edit: jag såg dock (precis) dokumentären Köpgalna barn på SVT om hur kommersiella intressen ser barn som en stor målgrupp, och ja, den gav mig en klump i halsen. jag har ju trots allt låtit Iggy falla för Spongebob och tydligen är han släkt med hin håle. men, när jag sedan hörde dem tjattra om mother's responsibility, a mother's choice, a mother's love etc, så kände jag mig lite lugnare. en dokumentär som bara ser moderns roll som essentiell för barnets uppväxt (pappa endast närvarande som kassa-ko) är kanske inte en som är helt objektiv. i eftersmaken satt en liten aning av att amerikanska motherhood-organisationer såg sig utmanövrerade av ett nytt friare samhälle och att reklam riktat mot barn bara var ett av problemen.
Modern med stort M såg sin makt och sin roll tappa mark.

lördag, december 13, 2008

yo yo, Ritalin in the house!

musikhjälpen är en rolig idé även om jag måste erkänna att valet av programledare får det att klia över hela kroppen på mig. kanske inte så mycket klia som få ett släng av hyperhyperhyper. radio, tv och internet. de 3 blir alldeles för mycket för mig live. ritalin skulle kunna gå in som sponsor utan att någon skulle ifrågasätta valet. fast kanske är det vad som behövs för att de ska klara så många sändningar på raken? för att stå ut med alla fyllon som passerar buren på väg mot nattmat på MacDonalds?

ska man vara positiv så kanske man bör vara glad över att de valt
en programledare man uppskattar? att de har en relativt aktiv hemsida? fast där kommer min negativa Lisa fram igen. jag måste undra lite över hemsidans upplägg : är det bara jag som inte hittar någonting? är webb-upplägget inte lite väl gammeldags och enformigt?
nu är Sveriges Radios hemsidor överlag väldigt förvirrande men den här tar alla rekord! kanske blir det lättare om man prenumererar på den i en rss-läsare?


nej nej, nu ska jag återgå till att måla Fan, Dora the Explorer, på väggen.

fredag, december 12, 2008

luggens drottning

majoriteten av nya inlägg i min blogrulle idag har handlat om Bettie Page. queen of pinups, queen of the bangs och kvinnan vars stil alla flickor med rock i gjorde till sin egen.

vad som är något intressant i sammanhanget är att Page ägnade halva livet åt att om inte gömma sig, så iallafall gömma sig från alla fans som höll fast vid en bild av en kvinna som hon inte längre var. den vi hyllar och säger oss sakna, det är en kvinna som hon för länge sedan tog farväl av.


ovan - material från Bettie Scouts of America. fancluben som ibland gick alldeles för långt i sitt sökande efter den försvunna skatten, vilket i sig kanske är i en fanclubs natur?

buy handmade - svenneversionen

Buy handmade är en bra idé som jag ofta brukar följa men just nu till jul har jag haft lite svårt att hitta vettiga alternativ som inte bara handlar om att handla klappar utan även är klappar som folk, läs barn, vill ha.
små kort med ugglor, virkade vaginor eller filtsmycken är inget som får min lilla loppa att hoppa högt av gläde. någon som har bra tips? svenska diy-shoppar?

(när jag googlar "buy handmade" kommer "buy handgun" upp som förslag.)

lillLucia alternativt Luciaaftons morgon.


det snöar och snön hinner omvandlas till slask innan den ens hunnit landa. trots det är den stora nyheten idag - Snökaos! jag gissar att inte mycket annat hunnit hända, än.

var uppe tidigt för att stoppa Iggy i en tomte-dräkt så att hon kunde vara med om sitt första lucia-firande. det var ingen hit. eller jo, tomte-dräkten var inte lika illa omtyckt som att stå och bli utstirrad av 70 föräldrar och syskon. det gick inte hem och jag kan inte säga att jag hade tyckt annorlunda. väckas i arla morgonstund för att kläs i overall, en stickig filtdräkt och en dum mössa. sedan tvingas ut i slasket för att sjunga sånger för folk man inte känner? skulle kanske inte det kunna hävdas vara barnplågeri? om Iggy varit mer talför är jag helt säker på att det är något hon hade försökt yrka.

själv yrkar jag på att 45 minuters är alldeles för lång tid att sitta i en telefonkö till vårdcentralen utan att ens komma fram. det är officiellt - jag ger upp för dagen.


(bild ovan till höger - enda bilden på Iggy i tomteoutfit. från Honks mobilkamera precis innan hon gjorde utbrytarförsök.
)

torsdag, december 11, 2008

kunskap för ris

Help end world hunger
mitt självförtroende haltar lite när det gäller mitt intellekt, så när chansen ges att bli smart samt vara givmild i ett, så hoppar jag givetvis på den.
favoriten just nu är engelska. matten vågar jag mig inte riktigt på även om det kanske borde vara min prioritet.

fasen gumman!

genom min bloglines får jag reda på att AlterEgo har gått vidare och det hugger till i hjärtat. allt går snabbt och förändras än snabbare.

det må låta som en uttrött kliché men kom ihåg att ta hand om människorna i ditt liv NU för man vet aldrig om imorgon kommer.

Maud, jättekvinnan


att SvD skriver ut att bilden är ett montage är ju alltför väl för annars hade man ju kunnat missta Maud för en jätte som extraknäcker som crash test dummy. visserligen hade jag då haft mer förtroende för henne som politiker än vad jag har nu...

(printscreen från SvDs framsida angående stödet till fordonsindustrin)

onsdag, december 10, 2008

livskvalitet för kortisar

jag lever fortfarande i villfarelsen att jag är lång. i verkliga livet är jag tämligen kort, 1.64, men iochmed att jag varit det sedan jag var drygt 11 år, så var jag lång för att sedan anses normal och för att till slut se alla andra växa förbi mig. Långben blev Musse Pigg.
helt enkelt - jag skulle inte ha något emot att vara en decimeter längre. slippa känna mig som en mellanstadie-unge på glid. kunna se ut som en människa i ett par jeans.

kanske var det därför följande annons fastnade? ska jag vara riktigt ärlig så hade det ju med stavfelet att göra till en början, men enkla tips för att bli längre? I'm there dude!

teknikens under


jag hittade den finfina väckarklockan på Tradera och kunde inte motstå. snygg som få fastän den är lika gammal som jag, tål inte att snoozas med och klarar strömavbrott - ett kap.
min make klarar inte av den för den tickar, så det blev att gömma den i en byrålåda under en kudde. han associerar tickandet med stress, bomber och granater. detta är mannen som frivilligt spelar PS3-spel med bomber och granater. vad är det jag inte förstår?

ich brauche

  1. boktips
  2. bloggtips
  3. musiktips
jag är faktiskt så mogen och förberedd för livets alla nycker att jag har en liten anteckningsbok fylld med saker som bör kollas upp, men nu börjar det sina.
vad läser, glor & lyssnar du på?

(egentligen skulle jag även vilja be er göra kaffe år mig men jag inser att det är kanske att tänja lite på vänskapsbanden...)

edit:
bättre och mer kan ni väl? jag är så uttråkad att nyheten att Lindsay Lohan hade en blogg kändes som ett scoop!

tisdag, december 09, 2008

blinga ingen stjärna där

jag försökte uppdatera via email tidigare men det gick inte så jag försöker en gång till via webben:
var det någon annan som såg den något mystiska flygformationen som flög över södra Skåne några minuter i 9 ikväll? vad var det, ett käckt jippo för The day the earth stood still?

edit: stavfelet i rubriken var nog mer en freudian slip än något annat. det är iallafall min offentliga förklaring.

oväntat kudos (från en bitterkärring)

när jag kollar igenom listorna på Bloglovin (fd Blogkoll) så känner jag mig gammal. oerhört gammal. antagligen för att om jag inte redan är det så börjar jag bli det. gammal och hjälplöst passé. (man kanske skulle kunna kalla mig vintage?)

samtidigt är det ganska coolt att se hur genomsnittsSvensson (i tonårsformat dock) från dynghålan bakom skogen i söder, blir hyllade som hjältar, modeikoner och trendskapare. nu pratar jag inte om Blondinbella, Kenza och Kling utan tjejerna som trampar på trappstegen nedanför. de har siffror de flesta svenska bloggare bara kan drömma om!
jag skulle inte vilja dra det så långt som att säga att det gör under för tjejernas självförtroende att kunna ta sådan stor plats så snabbt, snarare tvärtom, men det ger alla en möjlighet att bli någon. att gå från en billig digital kamera, bredband och en bunke gamla Nylons som inspiration till att bli c-kändis och referens. stilbloggen är den nya dokusåpan men du behöver inte visa allt och bråka med alla.

ska jag vara krass så är jag väl medveten om att mitt tåg har kört för länge sedan eftersom jag varken är ung eller modeintresserad samt att det är inte riktigt min grej, men det är ändå ett ganska coolt fenomen. om man jämför vem som ligger på topplistorna på Bloglovin jämfört med andra listor (ex Nyligen och Bloggportalen) samt hur många prenumeranter de har, så är det inte bara ganska coolt utan riktigt coolt.
något säger mig att många av de här tjejerna som syns på Bloglovin är inte de som syns mest i sina egna skolor, utan det har blivit något av revenge of the nerds över det hela.

måndag, december 08, 2008

du finns inte förrän du räknas

flertalet förkortningar som låter som huvudvärkatabletter. uttrop om att storebror ser dig! inlägg om artister som missuppfattar vad youtube är.
senaste månaderna har varit ett virrvarr av åsikter och tyckande på bloggar, forum och i fikarummet. trots det har inte mycket rört sig framåt. helt plötsligt är det som om man är tillbaka i högstadiet - man uppmanas vara aktiv och man vill mycket men ingen lyssnar. det är som om det goda ligger i tanken om att vara en aktiv medborgare, inte att kräva att ens röst blir hörd.

man må vara hur många som helst men inte förrän man sluter samman så räknas man. Josh på Enligt min humla har sammanfattat det enkelt och koncist
"Idag måndag är det “gå med i Piratpartiet-dagen” och jag vill uppmana alla som fortfarande inte har hängt sig eller flytt landet att gå med. Det kostar ingenting annat än ett par minuter av er tid. Det är nämligen så att regimen inte lyssnar på argument, sunt förnuft eller något annat som vi vanliga människor kan leverera. Regimen lyssnar på lobbyorganisationer, och statistik. Det är här medlemsskapet i Piratpartiet kommer in i bilden. Genom att boosta statistiken så inihelvete kanske, kanske, betongarslena vaknar och inser att deras positioner är hotade."
det har inte att göra med tjuv och polis, vem som är en duktig Svensson och "de där slynglarna som inte vill betala för sig". det är de enkla replikerna som används som slagträn för att slippa ta en diskussion om vad det här egentligen gäller. som Edvard Persson hade sagt Gå ente på den lätte!.

man skulle kanske kunna gissa sig till att ett medlemsskap i Piratpartiet blir Årets Julklapp?



--------------------------------------
edit:
kommentera gärna, emaila inte lika gärna. i synnerhet om det gäller något jag skriver.
emailet angående mitt innehåll - mina (flickr)foton gäller redan under Creative commons och jag har nu även uppdaterad bloggen med en logga med länk i högerspalten.
.

söndag, december 07, 2008

päls is my homeboy

plastpäls är en flickas bästa vän - värmer bra, väger lite och brinner lätt.

lördag, december 06, 2008

utnyttjande

jag följde aldrig dokumentärserien om Malmöeleverna som fick hjälp för att klara sina betyg med hjälp av vad som beskrevs som gräddan inom utbildningsväsendet. för mig så rimmade det illa. det är alltid positivt att man satsar extra resurser på de som verkligen behöver det, men genom att filma hela experimentet stigmatiserade man inte bara skolan utan var och en av ungdomarna. de blev dokusåpe-kändisarna som inte blev kända för vare sig silikoninlägg, slagsmål eller fylla, utan för deras brist på kunskap. någon gled ner från ovan och hjälpte de små stackarna bli fina Svenssons.
"F: Vilken var elevernas inställning till att vara med?

S: Det var frivilligt att delta i projektet och det krävde målsmans tillstånd.
Inför inspelningsstart besökte producenten och redaktören alla elever och deras förälder/föräldrar. I vissa fall deltog även en auktoriserad tolk. Under familjebesöket gavs information om projektet för att familjerna skulle ha möjlighet att ta ställning till medverkan samt ställa frågor. Varje elevs förälder/föräldrar har givit skriftliga tillstånd som kunde återkallas när som helst om de fann obehag.

F: Betyder det att de som inte ville slapp vara med?

S: Alla ville vara med. Men om en elev inte hade velat vara det gavs möjlighet att under terminen gå i en parallellklass. "
från SVTs informationssida om serien

det var därmed aldrig fråga om frivillighet eftersom oerhört få barn kan tänka sig byta klass sista året på högstadiet. idéen i sig är befängd - vill eleven inte visa allt på tv så får eleven flytta på sig!
helt enkelt - jag tyckte det var en unken idé och blev väldigt förvånad över hur väl mottagen serien blev. enligt mig var det slaskunderhållning inte ens värd kanal 5!

idag publiceras en nyhet som gör mig riktigt bedrövad och det är att man ifrågasätter deltagarnas kunskaper baserat på nationella prov.
där ligger del illaluktande kärnan, det fula problemet med programmet - stigmatiseringen. de här individerna och deras kunskaper kommer alltid ifrågasättas.

går att skruva av

hur man vet att man inte mår bra av att sitta uppe halva nätterna:

man inte bara syr fast kitschiga prylar på en intet ont anande mössa utan man anser även att mössan blev ganska käck.

undrar om jag kan skylla allt i min garderob på sena host-nätter?
man börjar ju trots allt undra hur allt står till när någon beskrev en klubbs inredning som "den såg lite ut som du klär dig"...

fredag, december 05, 2008

bra ironi är bättre än....dålig


måste dock inflika vad som fick mig helt exalterad vid midnatt. det slog till så mycket och så hårt att jag kände mig tvungen att väcka maken och berätta!
" 'People who see things say it. What am I supposed to do? I've discovered something.'
'Something
good?'
'That's not the point. Should Captain Cook have kept quiet about finding Australia because we've ended up with Russel Crowe?'
'This is worse than Russel Crowe, Rob.' "
det hela går att läsa i veckans nattlektyr, Love and other near death experiences av Mil Millington. hur bra boken som helhet är kan jag inte säga, men det har varit tillräckligt mycket ironi för att jag ska fastna.

förra veckans lektyr var Invisible monsters av Chuck Palahniuk. galet mycket svängar och krokar. nästan för mycket för att läsas lite åt gången. samtidigt är det nog den bästa, än så länge, som jag läst av Palahniuk

fira i dagarna 3.

Iggy fyller 2 idag så mestadelen av dagen, och helgen, kommer att tillbringas i kakornas tecken. ja, det och SvampBobs tecken. han är den store hjälten just nu.

synd bara att marknaden är så trendkänslig att man inte kan hitta någonting med Svampbob nu. tydligen var han som mest populär i somras. jag gissar att det innebär att Iggy är lite allmänt retro?

torsdag, december 04, 2008

kärlek till en grön ärta

jag tror minsann jag börjar bli lite förälskad i Spotify efter en förmiddag med Cheeseburger, Eagles of Death Metal och Pipettes. man kan väl säga så att Spotify gör...städandet så mycket roligare? så mycket mer lagligt? vilket som, så gjorde det städandet till en enklare sak och nu kan Iggy köra sin Bobbycar runt runt runt utan att få grus i hjulen!

nu gäller det bara att spara till ett års komplett Spotify'ande.

äta bör man annars dör man


jag har blivit en hejare på att inte äta. lokala utbudet känns antingen trist eller långt ifrån vad min plånbok kan hantera. äta hemma själv är ganska trist och allt som oftast får jag fäktas med mina fyrfota vänner som lätt inställsamma vill kolla vad det är som serveras.
slutsatsen blir att jag från 8 till 5 lever på kaffe, frukt, solrosfrön och nötter.
undrar om man blir grottmänniska av det? jag skulle ju behöva bli lite bättre på att hantera kylan, så det vore kanske något att satsa på? ugh ugh!

annars? grinig som få. det måste vara min inre grottmänniska som vill ut.

onsdag, december 03, 2008

för skönlitterärt


ovanstående stod att läsa i dagens City angående Newsec. är det kanske det man menar när man använder uttrycket "för skönlitterärt"?

jag har mött uttrycket lite för ofta på sistone och då i sammanhang där jag inte riktigt förstår det. jag hackar redan (rejält) efter på utbildningen pga sjukdom och när ett arbete gång på gång återlämnas med kommentaren "för skönlitterärt" känner jag mig inte bara sjuk, utan även dummare än dummast.

vad innebär egentligen "för skönlitterärt"? sladdrigt talspråk som kan uppfattas som något poetiskt?

måndag, december 01, 2008

virkad jul

klicka
jag är inte mycket för julen. kitsch uppskattas alltid men en månad av inriktad repetition är inte min grej. i år blir det egen plastjulgran (i turkos) för Iggy att klä av och på med farmors gamla tomtar (á la käckt 70-tal).

däremot måste jag erkänna att när jag såg stickkontakts jultema blev jag sugen på julen. inte bara att göra själv utan hade jag sett Julefrid-bonaden i verkligheten, så hade jag tiggt om att få köpa den. virkad Jul, helt genialt!

stick/virk/syjuntor överhuvudtaget är geniala. att crafta själv är inte så inspirerande,

tilltro bland glasskärvorna?

händelserna den 30 november i Lund ger dubbla signaler.
samtidigt som det irriterar mig något fruktansvärt att folk alltid känner sig inte bara tvungna utan även berättigade att ta till våld för att vinna mark och makt, så blir en liten bit av mig glad över att medelSvensson går med i en motdemonstration. det ger tilltro till framtiden.