måndag, december 31, 2007

sammanfattning

istället för att köra en vuxen årsammanfattning så fortsätter jag i samma tecken som året varit - ganska omoget och tonårsstruligt...det vill säga, jag snor Ansos lilla meme

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
köpte hund, gick på begravning

Höll du några av dina nyårslöften?
japp.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
en hel del faktiskt. numera kryllar det av bebisar!

Vilka länder besökte du?
...

Är det något du har saknat år 2007 som du vill ha år 2008?

normal kropp (hälsa tack) samt pengar

Vilket datum från år 2007 kommer du alltid att minnas?
3 oktober

Vad var din största framgång 2007?
vågade göra något jag skjutit fram i många år - ta kontakt

Största misstaget?
tror faktiskt inte jag gjorde något större misstag? möjligtvis att inte ta fighten med Försäkringskassan.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
det mesta

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2007?
jag lyssnar alltid på samma gamla trams så allt påminner mig om alla år. fast jo, "Back to black" med Amy Winehouse som var ringsignal på mobilen och således fick komma med alla sorgsna besked

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
går inte att jämföra. däremot var det en större bergochdalbana i år.

Vad önskar du att du gjort mer?
ätit bättre? varit bättre på att meddela vad som händer i mitt liv.

Vad önskar du att du gjort mindre?
lyssnat på vad andra säger om vad jag borde göra

Hur tillbringade du julen?
fika med familjen

Blev du kär i år?
förutom det sjlvklara - i en hund? Roky gjorde storartad entré

Hur många one night stands?
inga någonsin

Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
hata är inte min grej

Bästa boken du läste i år?
Tätt intill dagarna av Mustafa Can samt Älskad, saknad av Joyce Carol Oates

Största musikaliska upptäckten?
att Amy Winehouse inte bara är bra utan några snäpp vassare än så

Något du önskade dig och fick?
goda stunder med folk som betyder inte bara något utan allt

Något du önskade dig men inte fick?
lite mer tid

Årets bästa film du sett?
death proof

Vad gjorde du på din födelsedag 2007?
blev bjuden på middag hemma hos Helen

Hur skulle du beskriva din stil år 2007?
1997 still going strong

Vad fick dig att må bra?
min familj, mina djur och bra musik

De bästa nya människorna du träffade?
inte ny per se, men min (styv)mamma knockade mig totalt

Iggy har nu en fikahörna!

söndag, december 30, 2007

"inte min lilla Kalle, inte.."

idag är det inte någon kändis som rasar i skvallerpressen utan skåningarna som rasar i lokala dagstidningen:
"Skåningar rasar över fyrverkeriattacker"
när jag hör ordet rasar tänker jag på någon som står i en hörna och säger grrr, ungefär som en rabiessmittad hund. det är inte riktigt så jag känner inför smällare och raketer utan jag är mer uppgiven. jag förstår helt enkelt inte grejen och jag tror aldrig att jag har gjort?
det definierar ju uttrycket att bränna pengar. det skulle vara enklare, och trevligare för grannar och natur ,om man bara satte fyr på pengarna direkt. en 50-lapp möter Herr tändsticka - voilá, pengar smällda.

vad som dock irriterar mig mer än smällandet och att småungar riktar raketerna mot en, är dels att föräldrarna köper ut till sina ungar (varför inte bara köpa en butterfly-kniv så att de kan skära av tummen direkt?!) och att folk verkar skylla det på "invandrarungdomar".
jag har inte riktigt förstått vilka denna grupp är och varför det ens räknas som en grupp när deras enda gemensamma nämnare är att deras föräldrar någon gång tagit sig till Sverige? varifrån de kommit, när och vad de upplevt, det är ofta vitt skilda saker, så varför pratar man om dem som en unison grupp?
varför vill inte folk erkänna att även deras små Kalle, Greta och Jerker också smäller av dyra saker på nolltid?

lördag, december 29, 2007


jag var helt säker på att det var nyårsafton imorgon och ska jag vara riktigt ärlig så är det en bra sammanfattning av året - helt förvirrat och jag kan bara önska en ny fresh start så fort som möjligt.
roiboos med mycket citron är menat få tillbaka huvudet på halsen och bloggspanande ska få tillbaka lusten att fotografera.
jag tappade den tidigare i år och det tog ett tag innan jag insåg att den var borta och ytterliggare ett tag innan jag kom underfund med varför den försvunnit. att fotografera har för mig alltid varit ett sätt att dokumentera dagen. minnas ögonblick och se livet genom en klar lins. en grå vardag ser alltid annorlunda ut genom en bra lins. man ser saker som man lätt missar för stunden.
det har även varit ett sätt för mig att meditera. flyta bort och bara vara. det låter otroligt flummigt men en lång promenad med bara kamera och mp3spelare har alltid varit ett sätt för mig att hitta tillbaka till mig själv. att rensa ut allt träck och se vad som skiner igenom. att bearbeta.

men när pappa dog så tappade jag det där. att vara ensam betydde helt plötsligt att vara ensam med sina funderingar och att verkligen bära huvudet i händerna. helt plötsligt kunde man inte fly sina tankar och även när de kändes färdigutredda så hängde de kvar i luften. lusten att fotografera försvann för det var hela tiden tankarna som tog över. de sista riktiga bilderna tog jag på bisättningen och de ligger fortfarande obearbetade på ett annat minneskort som jag gömt långt ner i en låda.

samtidigt så inser jag att jag måste ta tag i det där. inte för att jag har något makalöst att tillföra världen med mitt fotograferande utan för att det är ett sätt för mig att se, tänka och minnas. att öppna ögonen och uppfatta vad som händer runt omkring mig.
de senaste månaderna har snarare varit åt motsatta hållet - jag har inte orkat ta tag i vad som egentligen sker just nu. eftersom jag alltid fotograferat vardagen så som den är utan vaselin på linsen och blixtar som lyser upp, så har jag helt enkelt inte fotograferat alls för så som dagarna varit har jag inte velat minnas.

jag gissar att enda sättet att hitta ut ur dimman är att rusta upp kameran igen.


fredag, december 28, 2007

kvinnorna som gled på räkmacka?


sätter man verkligen ett = mellan att slappa och att leva som Marilyn Monroe så som rubriken antyder? blondiners arbetsinsats är mindre värd än mäns eller är det kulturella finliret som räknas?
varför förutsätts kvinnor som syns arbeta mindre än andra? varför anses de ha mindre ambition? varför anses vad de gör vara mindre värt?

exempelvis - är det någon som tycker att Victoria Silvstedt glider fram på en räkmacka eller arbetar hon lika hårt på sin karriär som exempelvis Jan Guillou? är hennes insats i samhället mindre värd och isåfall varför?

(från Sydsvenskan)

parantesen

....jo förresten, om ni en dag någon dag läser en skröna med grova skämt om hemska saker uttalade av saggiga punkbrudar på ett än saggigare café, så är det saker som faktiskt yttrats av mig och Anso (samt Elize) i verkliga livet. häromdagen upptäckte vi att "nästan okänd författare" som ska få förbli anonym (vi vill ju inte knycka hans, förlåt, vår historia, från honom) satt och iakttog oss och skrev ner varenda ord vi sa.
om det inte varit för att jag faktiskt kände igen författaren ifråga så hade det nog lett till ett klagomål hos caféägaren eftersom det inte är helt kosher att sitta och glo ut småflickor. 11-åringen i sällskapet blev nog mer skrämd av författarens beteende än av något vi någonsin sagt!

jag inser att inspiration kanske är en dyrköpt sak medans en latte tycks ge dig hela världens samtal för bara 35:- men våra ord och erfarenheter är inte någon annans att använda.

torsdag, december 27, 2007

det är en konstig värld när nyheten om Bhuttos död trängs med uppgifter om att Britneys syster må ha varit otrogen och att Zlatan ska bli pappa...

tryckt på paus-knappen


julen är över och helt ärligt så känns det nästan som om jag missade att den ens var. hade det inte varit för julpyntet och alla julkort som trillade in genom brevinkastet så hade jag nog inte ens tänkt på det.

det har dock strösslat in folk varje dag och det är ganska skönt. häng vid köksbordet, Svensson-spelande vid PS3:an och vilda leker med hunden. furikake, ketchup och Brämhults.
även om det är tämligen otraditionellt så måste jag säga att jag föredrar det här framför glitter, stress och ister.

däremot känns det som om huvudet legat i dvala. inga tankar tänkta, inga artiklar lästa och inga idéer utmanade.

onsdag, december 26, 2007

tisdag, december 25, 2007

tjo tjim och Gry Forsell

klockan är sen timme och jag gissar att jag är en av få vakna vid den här tiden som inte är berusad alternativt bakfull. med risk för att låta präktig så har jag inte riktigt förstått meningen med att jula ner sig med sprit. inte för att jag tror på tomtar, troll eller Gry Forsell, men hur kan det vara god julkotym att sprita ner sig (pardon the pun)?

vi tog en lugn jul. det vildaste var när Iggy körde streetrace (med sin nya polisbil) mot Roky. länge leve vinnaren, superbebis!

en fortsatt bling bling jul på er



(och kom ihåg - 'soften portrait' är er vän i förkylningstider)

söndag, december 23, 2007

tandlös jul

årets julklapp blev utan tvekan tanden som krackelerade när jag åt mannens vörtbröd. trodde först att han kanske hintat i lite korngryn som inte kokat upp ordentligt eller att Iggy kastat i något när han tittat bort, men när det bara blev mer och mer i munnen, insåg jag att det var en tand som bara blev till småsand.

och vad har vi lärt oss av detta? inte att vörtbröd är evil utan att fasta tandställningar är evil för de sabbar verkligen tänderna i långa loppet. just där fästena klistrades fast är numera hål och jag gissar att det inte är en tillfällighet

lördag, december 22, 2007

bubba ho-tep

jag är inte den som är vidskeplig men jag hörde idag talas om något som är lite konstigt och som fått fler än mig att hajja till :
den pensionär som tog över rummet på äldreboendet (som min pappa haft) har avlidit. pensionären som tog över rummet efter den personen har också avlidit. den tredje, som stod i kö för rummet, dog innan h*n ens hann flytta in.

jag kan tänka mig att de anställda nog vädrar ut det rummet extra länge...

torsdag, december 20, 2007

ordbajseri

jag börjar tro att skälet till varför hundägare har koppel som verkar 110 meter långa är för att de ska kunna undvika att gå i högarna av hundbajs som de själva inte plockat upp.

vad är egentligen tanken bakom att inte plocka upp? vill man se en giant blob av bajskorvar ta över världen?

onsdag, december 19, 2007

hört på Åhlens

jag vet inte vad som droppats i kranvattnet i Lund men något lustigt är det:
"Ja men du vet, hon är en sådan där bullfeminist!"

bull som i bakade bullar eller bull som i att vara bull(ocks)?! frallefeminist versus ballefeminist?
en sak som är säkert är att jag börjar definitivt bli (för) gammal för jag hajjar verkligen inte lingot.

tisdag, december 18, 2007

hva faenden

det finns inte mycket som sätter mig i sådan total julstämning som när ett gäng män utklädda till något slags stereotyp av indianer, spelar panflöjt och trumma till förinspelade låtar.

det ska dock erkännas att det blev riktigt roligt när jag hörde en student försöka förklara för sin studentkompis varför hon stannade: "men det är ju så emotionellt fint."

bulemi-light

en rubrik i Svd läser Allt fler kvinnor lider av fetma och enligt kostexpert Göran Johansson finns det ett skäl till varför fler människor på landet är feta än i storstäderna.
"– Det finns dubbelt så många feta på landet. Fetma är inte accepterat bland storstädernas välutbildade befolkning, säger Göran Johansson."
menar mannen på allvar att det har att göra med utbildning? är det inte en gammal fördom att på landet kan folket ingenting mer än att blanda kraftfoder och välta kor? små kommuner behöver ingenjörer, tekniker, lärare och allt det där som stora kommuner gör. det är ju knappast så att alla som läser vidare vid högskola eller universitet stannar i staden resten av sitt liv, så det måste ju finnas ett annat skäl.

min gissning är snarare att vi i stan har det lättare. det är lättare att leva i 140 knyck samtidigt som det med all säkerhet är mer stressande. omvärlden ligger inte där borta i grannbyn utan den är precis utanför dörren. du kan gå ut iallafall 14 timmar av dygnets 24 och hitta en öppen matbutik, café, gym, pressbyrå etc. man frestas hela tiden att lämna sin skyddade vrå för att hämta hem fler saker. man jagar tag i grejer till sig själv och sitt hem.

så hur löser man det hela? fler 7eleven till folket? ett gym vid varje postlåda? hutar åt livsmedelsindustrin? höjer skatten på onyttiga varor?
jag tror snarare man ska sluta älta problemet. ju mer man fokuserar på det, desto större blir det. det fungerar precis likadant med allt - ju mer du stirrar på en viss punkt, desto mer verkar den breda ut sig och ta över allt.

i synnerhet kvinnor över 25 verkar leva i en värld där inte bara utseendet i sig utan även vikten är viktig. oavsett hur man ser ut eller mår, så
ska man banta. man kan ju skylla på media om man vill men personligen så tror jag att det handlar om grupptryck. en kvinna som tar hand om sig mixtrar även med vad som står på vågen. man ska låtsa att man har 100% koll på sin vikt och att man alltid är på väg mot ett lägre BMI.
där tror jag tyvärr ett av problemen ligger - kvinnor jobbar så mycket med sin kropp och sin matlust att de till slut varken vet ut eller in. de har blundat för hunger för att senare frossa för att till slut få ångest och börja hela cirkeln på nytt.
bulemi-light, en cykel som aldrig tar slut.

handen på hjärtat, hur många kvinnor över 25 vet du som aldrig bantat, testat en diet eller 'hållt igen'? jämför den siffran sedan med hur många män över 25 du vet som gjort samma sak?

måndag, december 17, 2007

dirty weekend?

för någon vecka sedan tyckte jag mig höra att en man på stan kallade mig något som lät som fnask. jag blev, självklart, alldeles förvånad för det är inte något man förväntar sig höra när man precis köpt ett storpack blöjor på Konsum, men också för att mannen som yttrade det slog mig inte som typen som yttrar sådant ute bland folk.
fördom - javisst, men folk som kallar en namn eller ropar efter en på stan är sällan välklädda män i medelåldern. om det varit småungar, pundare eller gäng så hade jag inte varit förvånad men av män vars kläder säkerligen kostat mer än hela min garderob?! nej, de brukar inte konfrontera en såvida de inte är fulla på väg hem från krogen.
jag minns att jag sökte ögonkontakt med mannen ifråga och när han tittade på mig så var det inte längre något tvivel om att han kallat mig något tämligen opassande.

veckor har gått och incidenten höll på att glida helt ut ur minnet när jag idag mötte mannen igen. jag var med Roky på sedvanliga turen runt kvarteret när jag såg att någon stod och iakttog mig. verkade vänta in mig och gick efter när jag bytte riktning. förra gången hade han cirklat runt mig ändå tills jag gick in och gömde mig i närmsta butik, men eftersom jag hade hunden med mig denna gången så var det inte längre en möjlighet. det hela slutade med att jag böjde mig ner och låtsades fixa med Rokys halsband bara för att slippa en konfrontation.
efter några minuter tröttnade han på sin lilla lek och gick vidare.

min första reaktion var inte den jag hade förväntat mig - jag kände tårarna bränna till och det kändes som om han kunde likväl ha urinerat på mig. jag ville bara gå hem och gömma mig.
en stund senare kom vad jag hade väntat på - jag blev arg. förbannad över att en sådan äcklig liten gubbe tycker att han har rätt att förstöra min dag. än mer förbannad över att det egentligen inte finns något jag kan göra åt det. polisanmäla är meningslöst, att resonera är bortkastad tid och att sticka honom i knäet med ett tuggben är olagligt. det senare är ju dock det tema som återkommer i ens tankar - man vill såra honom så som han sårade. öga för öga, tand för tand.
man må aldrig göra det men tanken finns där. sparka honom på smalbenet, spotta på honom eller kasta hundbajs på honom. något för att låta honom veta att det där ska han inte göra om varken mot mig eller någon annan.
samtidigt är man medveten om att han kanske gör detta för reaktionernas skull? att se någon tappa fotfästet och bara låta ursinnet välla fram? det är kanske det som ger honom nöjet?

så vad gör man? förväntar sig att möta honom, bli förföljd och kallad namn, för att sedan gå hem och gosa med sin familj som om ingenting hänt?

söndag, december 16, 2007

där normala människor ser choklad ser jag...


man vet att veckan varit något ensidig när allt man ser precis överallt är en och samma sak:
jag tyckte det var lite konstigt att någon ville ha så många fästingar i sin hand.

(print screen från Sydsvenskan angående praliner)

iggy, roky & lemmy - vilket band!


oh ja, jag glömde att berätta om när Roky träffade kusinen Lemmy från stan. det sprangs, kissades, bets och sprangs lite till. det gick inte ens att få en bra bild på jyckarna eftersom de aldrig var stilla länge nog..

killertics


man vet att ett djur haft osedvanligt mycket fästingar när den välkända fästinglasson som har 10 års garanti ger upp efter 4 dagars användning.
"Öglan är tillverkad av en specialfiber som är näst intill oförstörbar vid normal användning."
från Trix Removers hemsida
Katt Nilsson däremot har inte gett upp utan frodas i ett hav av kycklingfilé, antibiotika, gos och oatlys imat. om några dagar flyttar han vidare till sitt nya hem och kommer därefter inte längre att vara känd under namnet Katt Nilsson utan något helt annat. "Gubban" har en lysande framtid.

lördag, december 15, 2007

min penis, f'låt blogg, är större än din

varför blir jag inte förvånad när jag ser att det är Andreas Ekström som försöker sig på lite skvallertidningsmanér angående Herr Knuff? inte visste jag att Ekström brukade skriva om ekonomi?

vad är egentligen problemet? att Herr Knuff olikt de flesta andra bloggpersonligheter faktiskt håller en
låg profil? att han inte försöker ta över världen? att han inte sålt vad han skapat? att de flesta bloggrävar har mer tilltro till honom än andra aktörer på marknaden? att favoritlistan på Nyligen är ett av få ställen som inte ens kändisbloggarna kan glida in på och erövra?
är det tanken bakom det hela - puffa sig själv och sin bokförsäljning?

------


edit: svar på tal från Ekström
"Samtidigt finns det förstås alltid en och annan som inte förstår något alls om journalistik."
själv tycker jag fortfarande att det är komiskt att den store Journalisten gång på gång dyker ner på en och samma bloggman, nämligen Herr Knuff.

nattsudd, f'låt, nattschmut

utmaning från deeped ; Lista egenskaper som jag gillar och sådana jag ogillar. så som mina föregångare så nöjer jag mig 2 x 4 i ingen inbördes ordning.

gillar:
* självdistans (om man är okej med att studsa omkring sitt ego på en gummisnodd så är man inte så tight mot alla andra)
* självständighet (folk som hänger kring halsen på andra tynger ner)
* ärlighet (om man inte kan berätta hur det ligger till bör man nog inte berätta något alls)
* givmildhet (mina saker är dina saker och om du tycker likadant blir livet så förbannat mycket lättare att leva. pengar, böcker, mat eller livserfarenhet - bra saker)


ogillar
* när folk använder netslang - förkortningar, bokstäver och siffror i en ändlös kaskad som mest påminner om fyllesms. har man inte tid att skriva ut hela ord så borde man nog omprioritera i sin vardag.)
* elitism (om du beter dig som om du är förmer än alla andra så är det nog för att du insett allt du saknar)
* inskränkthet (om man inte kan tänka sig att titta ut genom sitt fönster lite då och då så skjuter man inte bara sig själv i foten utan skottskadar även andra)
* bulldozer-syndromet (när man tycker att alla sätt är bra metoder så länge de leder mot det egna målet. exempelvis våld, hot och förstörelse av privat egendom )

jag taggar...den som tycker att min lista är alldeles för hippiefierad för att få stå outmanad.

fredag, december 14, 2007

Schmut lajvar

leker alv eller promenerar bebis?

torsdag, december 13, 2007

kolla inte tidigare-fliken

man vet att man är en förbannad nörd, och inget annat, när man inser att man precis googlat efter schack-communities. det enda som skulle kunna slå det där var om jag googlat efter patiens-utmaningar.

och jo, jag är tjejen som har Star Trek-schacket.

jag kan inte förstå den egentliga haussen kring ordet äktenskap. jag kan inte heller förstå varför man vilja skilja på folks kärlek. äktenskap vs partnerskap, det är ju ord som inte riktigt har samma innebörd för de flesta. kärlek vs samarbete. livspartner vs kollega. det ena tycks handla om att göra något för resten av livet med en utvald medans det andra är en konstellation för att uppnå framgång.

i dagens Punkt.se läste jag följande
"Många anser att ordet har en hävdvunnen interkulturell betydelse av att två kön är inblandade. Tas det bort kanske man måste prata om samkönade och särkönade äktenskap, och då har man inte vunnit så mycket, säger ärkebiskop Anders Wejryd till TT. "
här skulle jag kunna hävda att det ligger en hund begraven - det man vill är att äktenskap ska gälla för alla. alla ska vara lika inför framtiden, kyrkan, lagen och kärleken.
ändå verkar kyrkan fortfarande vilja göra en skillnad eftersom man säger att även i framtiden skulle man vilja skilja på äktenskap mellan särkönade och samkönade och att därför är debatten om just benämningen meningslös. varför skulle det vara så? är inte hela poängen med debatten att man inte ska skilja på kärlek och kärlek?


onsdag, december 12, 2007

hur man skjuter en människas trovärdighet i sank

Försäkringskassans ordförande går ut med att hon kan inte fortsätta sitt jobb iochmed den nuvarande politiken. det är ett starkt drag - säga upp sig för att man inte tycker att man kan utföra sitt jobb så som det borde utföras.
det är visserligen inget ovanligt att folk kritiserar alliansens drag gentemot de så kallade bidragstagarna men när någon som sitter högt upp i leden talar ut, då är det på allvar.

vad görs åt det? ja, man undviker den direkta anklagelsen och kontrar med
"Cristina Husmark Pehrsson vill inte tolka Efraimssons utspel.
- Kanske har hon känt oro för att bli omvald. Hon kanske har känt sådana signaler, säger ministern.
"
från DN
ibland låter politiker som om de fortfarande gick i mellanstadiet...

måndag, december 10, 2007

katten Katt Nilsson

jag har aldrig trott att jag var särskilt äckelmagad, men efter att ha plockat fästingar i närmare en timma och insett att inte bara kommer de i 3 olika nyanser utan att de även är snabbare än den genomsnittliga pensionären, så kliar det över hela min kropp och klökningarna är nära.

med andra ord - ingen hörde av sig om katten och jag tog den till veterinären för att få den undersökt. många fästingar och en del pengar senare så är vi nästan bundis, katten och jag.
den har inte bara frivilligt gosat mig utan även spunnit. det känns som världens största seger.

nu ska jag bara försöka att inte bli helt förälskad i den.

söndag, december 09, 2007

you kids give tofu a bad name!


det var mer än 30 minuters kö för att komma in på Vegomässan och väl inne insåg jag hur förvirrande det är att gå från att vara en udda karaktär (kuf om ni så föredrar) till att vara en Svenne. att vara precis som alla andra. en del av en flock, en skock. på Vegomässan är det snarare omnivorer som är undantag, folket med skinnpaj, ullmössa och MUF-medlemskap är det som är kuferna.
man skulle kunna tro att vara en i mängden skulle passa mig som hand i handsken, jag gick ju inte från Madsen till Nilsson för ingenting, men jag tror att flockbeteendet i sig är det jag inte riktigt klarar.

jag har varit vego i ungefär halva mitt liv och under denna perioden har jag inte umgåtts med en annan vego. jag har inte hittat några av slump och jag har inte heller letat upp dem. att ha haft en sidekick med samma veckomeny har känts lika intressant som att ha en sidekick som gillar chockrosa och för korta byxor.
säkerligen har jag varit så hemtam i min eklektiska miljö att jag inte riktigt förstått varför folk grupperat sig enligt musiksmak, politiksmak och matsmak. det har känts fegt, som om man är rädd att tappa sin edge om man inte bara hänger med likasinnade.
kanske har jag i min iver att vara ensam herre på täppan därför omedvetet undvikit likasinnade. kanske är det jag som varit den fördomsfulla? ge mig 50 år till och jag kanske vet svaret.

men tyvärr kom samma känsla över mig på mässan idag - preaching for the masses och klubben för inbördes beundran. det må vara en mässa på hobbynivå men den handlade bara om det unga folket. det unga politiska folket. det unga politiska folket som vill äta billigt och inte kan något om matlagning.
jag är något av en elitist när det gäller mat och jag erkänner det. visst, glädje är viktigare än något men jag vill inte ha shigella eller salmonella med min mat tack!

på något vis låter man ideologin ta över helt och få på mässan verkade ha koll på vad som gäller för att tillaga och servera livsmedel, än mindre personalhygien. där tror jag att man missar en stor klientel - den med pengarna. den som kan påverka med sin plånbok. det kanske inte är så coolt när industripampen Billy blir helt hooked på hemmagjord seitan men det kan göra under för oss med mindre plånböcker när Billy introducerar maten för sina vänner, sitt jobb och kräver att butikerna tar in. det kan också göra under för andra veganer när proffsen hittar dit och inspireras men få som jobbar i kök blir imponerade av en smutsig kantin som stått framme i rumstemp alldeles för länge. you kids give tofu a bad name!

en annan grupp man missar är barnen och barnfamiljerna. den största älskaren av tofu i hushållet är min 1-åring och den mest lättinfluerade i vänskapskretsen är en 11-åring. om vego blir vardag för dem, vilket borde vara en utopia enligt många av oss, så är ju slaget vunnet. det kvittar vad vi gör idag om vi inte får nästföljande generationer att följa efter.
och tyvärr, jag tror inte att skrämseltaktik eller en attityd som får Posh Beckham att verka ömsint, vinner över några som inte redan är halvvägs inne... att inte göra mässan barnvänlig gör ju att många tvekar eller vänder i dörren. om jag inte kan sätta ner mitt barn, servera henne lite mat och visa henne allt det roliga, som det trots allt finns, så kommer jag springa därifrån snabbare än snabbt för barn lever inte på luft och kärlek.

jag hoppas att nästa gång blir bättre. iallafall att attityden och stämningen är bättre. att trängas med en massa ungdomar som tycker att det är pinsamt att mammor med barn kommer på deras coola grej, det är inte min kopp kaffe. då fortsätter jag hellre att hänga på Astrid och Aporna där de faktiskt verkat inse att hushåll inte bara består av ölstinna 20-åringar i kollektiv.

(jag köpte dock en hel del. mestadels färdigförpackat och gjort av proffs. seitankorvarna var undantaget men så var de det som luktade godast i hela hallen)

edit:
men kära Malmö djurrättsaktivister, hur många trådar tänker ni starta om det här innan ni talar ur skägget? det är lite pinsamt att ni har ett lösenordsskyddat forum när ni direktlänkar hit.




lördag, december 08, 2007

på väg

veckans konstigaste, samt jobbigaste, ord är utan tvekan urnnedsättning.
säg det snabbt 5 gånger, alternativt efter 2 öl, hör sedan hur tungan rymmer när man helt plötsligt sitter och ber om ursäkt. fast, när man inser att urnan ser mer ut som en bomb i en amerikansk thriller med Bruce Willis än en stereotyp urna, så förstår man varför man ber om ursäkt...


jag behöver dock varken up
prepning eller öl eftersom allmän sömnbrist fått mig att kalla hunden för katt, min dotter för Roky och sjal för plastpåse.

onsdag, december 05, 2007

Katt upphittad i Lund

Hittade en katt utanför dörren idag. Lättskrämd, liten och tilltovad men var van vid transportsbur. Hittad på KG och finns hos oss ett tag framöver. Känns den igen?



"Visserligen är de brott som flickorna utsatts för preskriberade sedan mer än tjugo år. Men det bekymrar inte advokat Niclas Karlsson vid Juristhuset som företräder de båda numera medelålders kvinnorna. Han anser att flickorna lidit som brottsoffer, att de sexuellt utnyttjats av politiker och höga företrädare för staten, och att de dessutom fått utstå en mörkläggning från statens sida. Flickorna har i hela sitt vuxna liv lidit psykiskt av att staten trots kännedom om övergreppen inte agerat mot brottslingarna."
en liten fråga -
varför skulle det vara värre att bli sexuellt utnyttjad av en politiker än av en Svensson?
är inte det enda som egentligen skiljer att politikern har mer att förlora och således är mer benägen att betala för tystnad?


"Men namnen på kunderna togs aldrig med i det skriftliga utredningsmaterialet. Dels var det då inte brottsligt att köpa tjänster av prostituerade, dels var fokus i utredningen att snabbt få bordellmamman dömd."
båda citaten ovan från DN
nästan 30 år senare kräver offren skadestånd från staten för att...det inte var brottsligt att köpa sex då? för att männen inte blev åtalade för utnyttjande av minderåring? är det konstaterat att männen visste att de var minderåriga? handlar det om att deras inblandning inte utreddes? är den som köper sex mer ansvarig än den som förmedlar?

" "Trots kännedom om att flickorna utsatts för ett brott underlät staten att lagföra männen. Detta skadade flickorna svårt och deformerade deras fortsatta liv", skriver deras advokat Niclas Karlsson i ett pressmeddelande."
från DN
tydligen är det svåraste inte att de blev utnyttjade av en bordellmamma eller av torskar, utan att staten inte utredde om männen visste att kvinnorna egentligen var barn?
att kvinnorna var sexuellt utnyttjade som prostituerade råder det ingen tvekan om, men om brotten är preskriberade och männen aldrig pekades ut officiellt, hur kan man egentligen söka skadestånd?


sju skyldiga små (s)önskningar

hej, jag heter Lisa och jag kan inte sova :
Så här gör ni - Skriv en önskelista med sju önskningar.
Motivera dem, kort eller långt.
Tagga sju bloggare som ska göra detsamma.

  • tapeten i Iggys rum ligger på golvet imorgon (det skulle underlätta eftersom det är en hisklig strukturtapet och jag vill måla om. det är svårt att göra en mural på bubblor... )
  • min ekonomi gick på ett ut (det kvittar hur mycket jag betalar av, jag hinner aldrig ikapp)
  • Roky blev lite mindre ängslig och lite mindre rädd för pensionärer, hundar, cyklar, barnvagnar etc (promenera med honom just nu är att konstant tigga, bära, lotsa)
  • min rygg slutade upp att bete sig och blev som andra ryggar (för annars måste jag ta tag i det där och gå till doktorn ännu en gång för att få en ännu konstigare diagnos som inte säger mig ett skvatt)
  • Astrid & Aporna öppnar filial i Lund (eftersom jag är lite kär i den butiken)
  • gratistidningarna blev lite bättre (för annars är det inte lönt att promenera och hämta dem på morgonen....och jag gillar den promenaden)
  • jag orkar ta tag i att sy om mina kläder (så att de passar min kropp. just nu har jag gällivarehäng både ram, bak och upptill. nicht snyggt)

jag taggar dig, dig, dig, dig, hon, han och ja, dig..

tisdag, december 04, 2007


något hundigt/juligt?

måndag, december 03, 2007

Bästa reklamen på länge

much to do och ingen sömn

denna veckan är ganska fullmatad:

imorgon kaffedejt och presenthandling med svärmor
onsdag fyller Plingeling aka Inky Binky Hallonsmoothie 1 år
fredag är det urnsättningvid askgraven
lördag är det Vegomässan på Chokladfabriken
söndag kalas för släkt och vänner

däremellan ska det hinnas storstädas, tvättas och flyttas in på "riktigt". undrar om jag kommer att komma ihåg att äta varje dag denna veckan?
bra nyårslöfte: köpa kläder som passar alternativt föra matdagbok i form av stora post-its. det ena motsäger dock inte det andra. bättre nyårslöfte: äta mat i kläder som passar.



psst - nämnde jag Vegomässan?

söndag, december 02, 2007

dagens stolpiller

idag hade jag världens mest osannolika samtal:

Har du tillfrisknat nu?
-Eh, vad menar du? Det var väl länge sedan vi pratade?
(jag tror vi snackar om någon förkylning jag haft men nej, det var det onämnbara vi snackade om - bipolära tjejen, schysss!)
Ja, det har väl gått över nu?
....


Ja, hur mår ni allihopa?
-Jodå, men det blev lite jobbigt där ett tag. Pappa gick ju och dog, det har varit begravning och allt....
(odiskreta piken från mitt håll eftersom personerna ifråga inte hört av sig trots att de vetat att min pappa dog)
Jo, vi läste det och såg sedan att hans fru, hon tackade minsann för begravningen! Jaha, och hur gick flytten?



ungefär där lade jag på luren. samtalet var med mina morföräldrar och jag kan inte förstå hur de kunnat undgå att känna med sina barnbarn som förlorat sin pappa. oavsett vad de tyckte om mannen, så inte ett kort, inte ett samtal och inte ens en förbannad blomma har kommit innanför dörren! inte ett ord - vi låtsas som om det inte hänt. voilá, nu är han utrensad ur våra liv och vi kan återgå till att leka att gult är grönt och jorden är platt utan att någon slår oss på fingrarna.

(sorry Amazon-brorsan, men) jag orkar verkligen inte låtsas mer. det finns inget värre än att prata med någon och inse att de inte känner en och de inte ens är intresserade av att känna en. de har glömt bort mig en gång för mycket och jag gråter hellre för att jag är helt ensam än för att jag är osynlig i någons sällskap.


lördag, december 01, 2007

Julstjärnan